Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksmötet i Strängnäs. Konungavalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den nyvalde konungens första omsorg blef att omgifva
sig med ett fulltaligt riksens råd. Däruti upptogos nu Peder
Erlandsson (Båt), Ivar och Erik Fleming, Axel och Knut
Andersson (Lillie,) Peder Hansson till Hvalstad, Björn Klasson
och Thord Bonde. I följd af sin skyldskap med konungen
blef äfven Berndt von Mehlen, ehuru utländing, i rådet
upptagen. Sedan de aflagt sin rådsed, intogo de vid konungens
sida platsen närmast efter biskoparne. Vid detta tillfälle
synes konungen äfven hafva förordnat Thure Jönsson till
»rikshofmästare», med hvilket namn drotsvärdigheten hädanefter
betecknades, samt Lars Siggesson till riksmarsk. Därigenom
intogo dessa båda de förnämsta platserna i rådet.
Ett bekymmersamt ärende var den förestående
uppgörelsen med Lybeck, som begagnade sig af statsverkets kännbara
betryck för att tilltvinga sig stora förmåner och
medgifvanden. Själfva hufvudstadens förpantning torde därvid varit
åsyftad, men denna måste till hvarje pris förebyggas, äfven
genom betydliga eftergifter på andra håll. Två lybska
sändebud, Berndt Bomhaver och Herman Plönis, voro vid riksmötet
tillstädes. De uppgåfvo ett fordringsbelopp af 68,681 lybska
mark och ville däri ej tillåta någon afprutning. Ogärna ville
de medgifva ens ett betalningsanstånd och läto efter vidlyftiga
förhandlingar endast på hårda villkor förmå sig därtill. Ett
förslag därom undertecknades den 10 juni.
Konungen utfäste sig att lämna Lybeck undsättning med
skepp och manskap, i fall staden skulle af Danmark angripas,
att ersätta den skada, som Lybeck och Danzig kunde af den
afsatte Kristian lida, att bekräfta hansestäderna rätt att med
andras uteslutande drifva handel på Sverige samt ej af dem
kräfva någon tull eller annan afgift för inkommande eller
utgående varor. Vidare måste Sverige förbinda sig att ej hafva
handelsberöring med några andra orter än hansestäderna och
ej låta sina egna fartyg gå utanför Öresund. Inom riket
skulle ej få hysas någon, som motsatte sig hansestädernas
förmåner. Om tvist uppstod mellan riket och någon af
hansestäderna, skulle fyra af rikets råd och fyra af den klagande
stadens råd sammanträda i Lybeck för att klagomålen i godo
afgöra. Genom att ingå på dessa hårda villkor måste Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
