Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Yttre och inre svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Yttre och inre svårigheter.
Så var nu Sverige återigen samladt under inhemsk,
själfständig regering, men denna regering hade på många håll
svårt bryderi såväl i sin ställning till utlandet som i rikets
inre förhållanden.
Faran för den afsatte Kristian II var ännu ej förbi. Med
biträde af sin svåger, kurfursten Joakim af Brandenburg, den
tyske riddarordens stormästare Albrecht samt några tyska
småfurstar lyckades han få ihop en här på omkring 30,000
man. Men då han hvarken ägde eller kunde anskaffa medel
till truppernas aflöning, måste han själf undfly deras närhet,
och hela hären skingrades. Fredrik hade nu obestridd
besittning af det danska konungadömet, sedan Köpenhamn och
Malmö ändtligen (jan. 1524) gifvit sig åt honom, men han
kom med detsamma i en mindre vänskaplig ställning till Sverige.
Han hade varit hänvisad till endräktig samverkan med konung
Gustaf, så länge Kristian ännu kunde ingifva någon fruktan.
Men endräkten upphörde, då denna fara väl var förbi. Sedan
Fredrik gjort sig erkänd som konung i Norge, yrkade han
på att återfå Viken, som fortfarande hölls besatt af svenska
trupper. Samma förhållande var det äfven med Blekinge,
hvars anslutning till Sverige blifvit åvägabragt.
Men Fredrik nöjde sig ej därmed. Han ville äfven fresta
möjligheten att genom unionens upprättande ännu en gång
bringa Sverige under dansk öfverhet. I juni 1523, således
vid den tid då konungavalet förestod, hade han utfärdat ett
sändebref till Sveriges allmoge och ett annat till dess
ridderskap samt däri uppmanat att betänka och granneligen
öfverväga, hvad nytta och gagn som skulle följa däraf, att dessa
tre riken, Danmark, Sverige och Norge, förblefve tillsammans
under en herre och konung uti den förbindelse de sedan
gammal tid genom öppnade beseglade bref och recesser varit
förenade. I samma anda skref äfven det danska riksrådet till
Sveriges råd och prelater. Men anbudet om unionens
återupprättande afvisades från svenska sidan bestämdt, på samma
gång man förklarade sig benägen att med Danmark hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0116.html
