Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reformationsrörelsen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplagan af nya testamentets grekiska text med latinsk
öfversättning och upplysande förklaringar har i det afseendet
verkat banbrytande. Man sade, att »Erasmus lade det ägg,
som sedan Luther kläckte ut». Till humanismens målsmän
hörde Filip Melanchton, som sedan blef Luthers gode
medhjälpare.
Som den nordtyska reformationsrörelsens hufvudman
framstod Martin Luther, professor i Wittenberg. Hans verk framgick
ur ett djupt kristligt medvetande, enligt hvilket den heliga
skrift var enda rättesnöret för vår tro. Som munk hade han
i ensligt klosterlif utbildat denna lifsåskådning. Då han trädt
ut i lifvet, kämpade han för den mot de många missbruk och
förvillelser, hvilka efterhand trädde honom under ögonen. Som
en protest mot aflatshandeln, hvilken gick ut på att sälja
syndernas förlåtelse för penningar, uppspikade han (1517) sina
95 satser på domkyrkodörren i Wittenberg. Den lärostrid,
som därpå följde, blef början till den tyska
reformationsrörelsen.
I Sverige blef Luthers uppträdande snart kändt. Från
svenska Birgittinerhuset i Rom berättades redan 1518, att
»en doctor i Tyskland, anställd vid ett studium, som heter
Wittenberg, skrifvit mot aflat och mot påfven».
Vid den tid då Gustaf Vasa som flykting vistades i
Lybeck var denna rörelse redan i full fart och Luther vida
känd. Mot påfvemaktens, prästväldets och klosterlifvets
missbruk hade reformatorn redan skarpt uttalat sig; han hade
dock ännu ej någon tanke på att utträda ur den katolska
kyrkan. I sina föreläsningar som professor i Wittenberg
förfäktade han kraftigt läran om rättfärdiggörelsen genom tron
och bekämpade kyrkans rådande verkhelighetslära. Bannlyst
af påfven, uppbrände han med dristigt trots det påfliga
bannlysningsbrefvet ungefär vid den tiden, då Gustaf Vasa talade
till dalkarlarna på Mora kyrkvall.
Följande året (1521) stod Luther inför kejsar Karl V på
riksdagen i Worms. Han vägrade återkalla, såvida han ej
blefve förvunnen med bevis ur den heliga skrift, samt tillade:
»Här står jag och kan ej annorlunda; Gud hjälpe mig. Amen».
Den betänksamme unge kejsaren, hvilken gick medlande fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
