Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska kyrkan före reformationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppbyggda biskopliga palats, i säkerhet på slottet Munkeboda,
som var utantill med vallar, grafvar och murar väl förvaradt
och innantill med besättning, arkli, stycken och andra gevär
så försedt, att det icke stod till att eröfra utan med en svår
och långsam belägring.»
Som en sannskyldig kyrkofurste underhöll biskop Brask
nära förbindelse med de världsliga stormännen, i synnerhet
med Thure Jönsson; denne var hans synnerligen gode vän,
med hvilken han flitigt brefväxlade. Sin uppfattning af
samhället har han i ett af sina bref uttryckt sålunda: »Vårt rikes
frihet hänger på kyrkan och ridderskapet, ity att allmogen
skall alltid lika göra sin årliga skatt, gästning och dagsverke,
där de ingen frihet utinnan njuta kunna, ty kronans skatt
och ingäld bör icke minskas. Och när kyrkan och
ridderskapet ej njuta sin gamla frihet på sina bönder, är här ingen
frihet.» Men som klok man ville han, att herreväldet skulle
skonsamt öfvas. Han sade: »Låter den fattige karlen ej
lida; varer ej stränge, däraf följer ovilja hos allmogen.» Det
säges, att han »tog emot stiftet med karlahänder, som då väl
behöfdes», samt att han i kyrkor och kloster höll trägna
visitationer, då allt förfallet genast sattes i stånd. Han
grundade pappersbruk, boktryckeri och andra sådana anläggningar.
Under den stora saltbristen nitälskade han för upprättande af
saltpannor. En sådan lät han med biträde af Thure Jönsson
upprätta vid Vesterhafvet, där ymnigare salt kunde fås. Det
var väl närmast för transporten däraf, som hos honom den
stora tanken föddes om kanalförbindelsen mellan Östersjön
och Vesterhafvet. Han hade därom redan 1520 ingifvit
förslag på ett herremöte.
Uppsala ärkebiskopssäte var illa medfaret, först genom
danskarnes härjning 1520 och året därpå genom de förut
omtalade uppträdena vid befrielsekampen. Det ärkebiskopliga
palatset i staden hade fått dela nästan samma öde, som några
år tillförene vederfarits Stäkets befästa slott. Själfva
ärkebiskopsämbetet stod länge obesatt, då påfven dröjde att
bekräfta Gustaf Trolles afsättning, och stiftet styrdes då af
domkapitlet under inseende af Laurentius Andreæ, hvilken förordnats
till ärkedjäkne (domprost) äfven i Uppsala. Universitetet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
