- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
169

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gripsholms återbördande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ehuru i början försiktigt, begynt lägga hand på den fasta
jordägendomen. Tynnelsö slott, som under befrielsekriget återtagits
och sedan en tid behållits, återlämnades väl till den nyvalde
biskopen i Strängnäs, men Grönsö slott återställdes icke till
Västerås biskopsstol. Till sin egen enskilda förmån tog han
nu i denna riktning ett afgörande steg, då han återfordrade
Gripsholm. Godset hade tillhört Sten Sture d. ä., men af
honom blifvit anslaget åt det då upprättade klostret Mariefred.
Som systerson till Sten Sture hade Erik Johansson Vase,
Gustafs fader, haft arfsanspråk på godset, men afstått därifrån
och med sin namnunderskrift bekräftat öfverlåtelsen.

I slutet af år 1525 uppträdde Gustaf i det församlade
klosterkonventet samt förklarade, att han ansåg Gripsholm
vara ett honom tillkommande arfvegods och klostrets
besittning däraf olaglig. Som Sten Sture dött barnlös, hade
Erik Johansson Vase varit dennes rätte arfvinge; till
Gripsholms öfverlåtande hade visserligen herr Erik lämnat sitt
bifall, men detta förklarades hafva blifvit honom aftvunget och
därför ej böra äga bindande kraft. Med stöd af detta
påstående tillsporde Gustaf klosterbröderna, om de åt honom
godvilligt ämnade afstå Gripsholm »med alla de gods och all
den ränta, som därunder ligga». Klosterbröderna bådo då
ödmjukligen, att konungen »måtte låta dem njuta och behålla
hvad de fått hade». Därom ville konungen ej höra talas, och
de måste sålunda göra en dygd af nödvändigheten. Det
lofvades dem uppehälle i Julita kloster; de skulle dessutom få
behålla den lösägendom och det bohag, som de förut innehaft.

Detta ärende drogs därefter inför riksrådet, som i början
af 1526 var samladt till möte i Vadstena. Konungens kraf
blef där godkändt, dock med anhållan att klosterbröderna
skulle få kvarstanna, tills de kunnat »förses med något annat
bekvämt rum». Det beviljades, men med tillägg att bröderna
icke vidare skulle taga någon befattning med klostrets
ägendom. Biskopen i Strängnäs Magnus Sommar bekräftade
villigt öfverlåtelsen med sin namnunderskrift. Kort därefter for
Gustaf öfver till Gripsholm, tog den stora jordägendomen i
besittning och satte däröfver en förvaltare. Han nöjde sig ej
därmed. Efter återkomsten till Stockholm befallde han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free