Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidehvarfvets skaplynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltid blef förstådt, men hvars hänsynslösa våldsamhet uppväckte
förbittring och motstånd. Häfdandet af Sveriges
själfständighet på olika områden är Gustaf Vasas förnämsta lifsverk.
För politisk oafhängighet hade befrielsekampen förts mot
Kristian II:s danska och svenska anhang; för kyrklig
själfständighet gentemot det utländska påfvedömet genomfördes
reformationsverket; för ekonomiskt själfbestånd gentemot utländskt
handelsvälde utkämpades sedermera striden mot Lybeck.
Gustaf Vasas hela lifsgärning, sådan den utåt företedde sig, blef
sålunda ett befrielseverk, hvari det svensknationella draget uti
hans karakter tog sig ett storartadt uttryck. I detta verk
gick han hänsynslöst nedbrytande, ja i viss mening
revolutionärt till väga. I unionskonungadömets fall fick en god del
af vår gamla medeltidsförfattning göra sällskap. Det katolska
prästväldets nedbrytande innebar i själfva verket en social
revolution, som bortsopade ej blott biskopsslotten, klostren
och prästmakten, utan äfven en god del af de bildnings-,
fattigvårds- och välgörenhetsanstalter, som under den katolska
kyrkans hägn växt upp. Mindre våldsam, men ändå
genomgripande nog blef den ekonomiska omhvälfning, som
föranleddes af hanseatväldets fall.
Husbondemakten samlade han i sin hand utan tvekan
och med full öfvertygelse om dess rättmätighet samt gick
därvid tillväga med en egendomlig blandning af försiktighet och
tilltagsenhet. Han föll undan med lämpor och goda ord, tills
han hade öfvermaktens säkra fotfäste, men då slog han sitt
slag starkt, oftast förkrossande. Själf grep han öfver allt
enväldigt in; han ville veta allt, bestämma om allt, hafva allt
uträttadt efter sina intressen och sin vilja. För hans
egenmäktighet måste alla böja sig; han tålde ingen själfständig
vilja bredvid sig, och det var ej lätt att göra honom till lags.
Så bortstötte han efterhand flertalet af dem, som i början af
hans bana stått honom bi, samt började stå mer och mer
ensam, endast betjänad af underdåniga verktyg. Det var ingen
brist på dugliga män under konung Gustafs regering, men
att förena dem omkring sig till enigt samarbete, därtill var
han ej ägnad.
Under sådana omständigheter fick han i rikligt mått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
