- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
240

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsning i Småland. Thure Jönssons upprorsförsök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sedan västgötaherrarne blifvit färdiga med sina
förberedelser, hölls den 20 april på Larfs hed (mellan Skara och
Falköping) ett tingsmöte med anledning af det från Småland
komna uppfordringsbrefvet. Herrarne voro sins emellan icke
fullt eniga, i det Thure Jönsson, Måns Bryntesson, Nils
Olofsson (af den gamla släkten Plata) och Thure Eriksson (Bjelke)
ställt sig på uppresningens sida, men Mats Kafle och Severin
Kijl på konungens; äfven bland allmogen torde söndring hafva
rådt. Om mötets förlopp berättas vanligen efter Peder Svarts
krönika, som dock ej fullt passar ihop med den från mötet
utgångna skrifvelsen eller med påföljande händelser.

Enligt den nämnda krönikan uppsteg först Thure Jönsson;
han tackade de gode västgötarne för det de alltid hållit
honom för sitt hufvud och uppmanade dem att välja en ny
konung, sedan konung Gustaf fallit från kristendomen och
blifvit lutheran. Biskop Magnus försäkrade sedan, att påfven
hade god råd och makt att fria dem från den ed de svurit
konung Gustaf, hvars vedersägande han snart af dem skulle
fordra. Därpå hemställde Thure Jönsson till menigheten
att med uppräckta händer besluta om nytt konungaval.
Ingen skall då hafva uppräckt handen. En annan krönika
tillägger, att Mats Kafle kraftigt varnat för affall. A
allmogens vägnar svarade, berättar Svart, två unge män. Konung
Gustaf hade, sade de, ingen oskäl gjort, utan allt godt; om
den nya tron kunde allmogen intet döma, efter den förstode
sig intet därpå; att ömsa konung tjänte intet till, ty
herreskifte förbättrar sig sällan, och bäst vore ett stadigt regemente;
det syntes därföre rådligast att förblifva vid den huldskap,
som de konung Gustaf svurit. Vid dessa ord räckte hela
allmogen upp händerna till bifall. »Då föll», heter det, »som
ett moln för ansiktet på herrarne. De vordo så försoffade,
att de visste aldrig, hvad de skulle företaga. Dock talade de
hemligen tillhopa och grepo sådant råd före, som de sedan
ömmast talade fram till allmogen, sägandes tro allmogen så
godt, att den skulle icke gärna se deras skada. Därför bådo
de allmogen att komma tillsammans igen på samma rum
14 dagar därefter, så ville de sammansätta sig med dem och
blifva vid konung Gustaf.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free