Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppgörelser med Danmark, Lybeck och Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oroligheterna hade till följd, att Lybeck ansåg sig kunna stegra sina
fordringar, och de svenska sändebuden visade af samma skäl
en större eftergifvenhet. Lybecks fordran för
skeppsutredningen och annan omkostnad uppstegrades sålunda, trots gjorda
afbetalningar, till 68,680 lybska mark. Den skulle
utbetalas på 4 års tid med en fjärdedel hvart år. Dessutom
hade Lybeck en räkning på gifna penningelån, »både
klippingar och tyska mynt», tillsammans 8,689 lybska mark.
Denna summa borde återbetalas under åren 1533 och 1534
med halfparten hvartdera året. Gustaf fann räkningen för högt
tilltagen och villkoren obilliga. Å andra sidan medgafs, att
privilegierna skulle gälla för Lybeck och Danzig, men icke för
de andra hansestäderna. Sedermera genomdref Gustaf, att
endast Lybeck skulle äga rätt att till Stockholm, Kalmar,
Söderköping och Åbo tullfritt införa varor.
I juni 1529 företog hertig Kristian, konung Fredriks
äldste son, en resa till Norge för att där låta hylla sig som
blifvande konung; att Vikens återvinnande ingick i hans planer
och att Thure Jönsson därvid hade sin hand med, ansågs
högst sannolikt. Gustaf påbjöd därför rustningar och begaf
sig själf till Västergötland för att vara de väntade händelserna
närmare. Konung Fredrik ämnade afskicka sändebud, som
skulle oeftergifligt återfordra Viken, men dessa dröjde med
resan. I stället afskickades till Stockholm konung Fredriks
sekreterare Jesper Brochmand för att inleda underhandlingen.
Anländ dit (i september) fick han besked att infinna sig i
Arboga, dit riksens råd kallades att sammanträda den 14
oktober. På utsatt dag öppnades sammanträdet. Den danske
utskickade fordrade 50,000 gyllen som böter för den fördröjda
inställelsen på mötet i Lybeck samt kräfde därjämte Vikens
ofördröjliga återlämnande.
Svaret gafs af konungens nye kansler Henrik Sledorm.
Skyldigheten till böternas erläggande bestreds på anförda skäl.
»Ty», heter det, »Gud rådde på den tiden för vind och väder,
såsom hans makt ännu gör, för hvilken skull sändebuden från
Sverige icke kunde komma fram i tid (på sjön); och öfver
land kunde de icke heller komma för Norrbys skull, som då
regerade i Skåne. Dock kommo konungens af Sverige bud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
