Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristian II:s återkomst och fängslande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rådligt vara, att vi skulle gifva oss till slags med honom och
spilla där folk utöfver, med mindre vi hade så stor makt med
oss, att vi äre honom fyra- eller sexdubbelt starka, till
hvilket vi behöfva menige Sveriges inbyggares hjälp och
bistånd». Han föreskref därför ett uppbåd af 1,500 man från
hvar lagsaga, utrustade med armborst, pil och skäktor samt
två månaders kost. »Och så vilja vi», skref han, »göra honom
sådant motstånd, att han icke oftare skall längta hit, och
vilje därutöfver våga all den del Gud oss unt och förlänt
hafver, att Sveriges inbyggare skola komma till frid och
rolighet igen».
Till Köpenhamn afsändes riksrådet Peder Hård samt
biskop Sven i Skara för att med regeringen därstädes rådgöra
om samverkan. Sändebuden skulle spörja »huru den läglighet
sig begifver, att konung Kristian är gifvet så stort tillfälle att
inkomma i Norges rike». Dansk härsmakt borde långt förut
hafva afsändts till Norge; nu skulle påyrkas snar utrustning
och afsändning däraf. För egen del ville konung Gustaf
bevisa sig som en god och tro nabo bör göra efter yttersta
makt och läglighet, och icke begära för slik bekostnad hvarken
land eller fäste, förmodandes också detsamma af de gode herrar
igen. Sådan var sändebudens instruktion. De kunde
emellertid i Köpenhamn föga uträtta, emedan konung Fredrik afrest
till Holstein och det danska riksrådet visade föga ifver.
Endast med Lybeck ingicks aftal om hjälpsändning med några
krigsskepp, hvilka framdeles också anlände.
Vid slutet af januari reste Gustaf till de södra
orterna och uppehöll sig då någon tid i Jönköping. Därifrån
skref han till den vid samtingsmarknaden i Strängnäs församlade
menigheten, omtalade sitt förbund med konungen i Danmark
och förmanade till endräkt. Han tillade de mycket sägande
orden: »Så stån nu fasta på eder sida och låten icke något
obestånd uppkomma ibland eder, så varder oss svenske män
intet skadandes; när vi drage öfverens inbördes, så hafva de
utländske ingen makt emot oss». Från Jönköping utfärdades
äfven en rundskrifvelse till menigheter i Småland, med hvilka
Gudmund skrifvare förut underhandlat om utrustningen, ehuru
med ringa framgång. »Som vi förstått hafva», skref konungen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
