- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
297

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungens andra förmälning. Margareta Lejonhufvud - Kyrkliga förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detsamma inträdde i rummet, blef oförtänkt vittne därtill.
»Hvad betyder detta?» utropade han med en förtrytelse,
hvilken, såsom man väl kände, ej var att leka med. Med
kvinnlig fintlighet svarade då genast drottning Margareta:
»Han begär att få min syster Märta till äkta.» — »Det vare
honom beviljadt», sade då konungen med klarnande uppsyn.
Margareta togs på orden, och Svante fick sålunda helt
oväntadt en brud, på hvilken han förut måhända ej tänkt.

Gustafs äktenskap med Margareta Lejonhufvud blef
välsignadt med många barn; till 5 söner och 5 döttrar blef hon
moder. Den 21 december 1537 föddes på Stegeborgs slott
hennes förstfödde son, prins Johan. Halftannat år därefter
nedkom hon på Stockholms slott med sin förstfödda dotter,
prinsessan Katarina.

*


Kyrkliga förhållanden.



Öfver biskopsstiften och kyrkans egendom förfogade
Gustaf efter behag och tålte ej minsta invändning eller
motsägelse. Betecknande är hvad han en gång skref till
sysslomannen, som under den långa biskopsledigheten förestod
Uppsala ärkestift. »I skrifven», utlät han sig, »att I
hafven vårt maktbref, det vi ock bekänne. Dock var det icke
vår mening, att I med samma maktbref annorlunda skulle
handla, än som vårt sinne var, men icke emot vårt sinne. Ej
heller bundo vi oss så vid detta maktbref, att vi ju icke
måtte gifva eder en annan befallning, när oss täcktes, eller
den förvandla, eftersom vår läglighet sig begåfve».

Som uppbördsmän och arrendatorer måste biskoparne
först och främst vara betänkta på att göra konungen till lags.
Vid uppbärandet af såväl klockskatten som andra tillfälliga
gärder anlitades de esomoftast; de fingo uppdrag att hopsöka
och till konungen öfverlämna kyrkornas silfver eller andra
dyrbarheter, och russtjänst måste de äfven utgöra. I
åtskilliga andra förrättningar af rent världslig art anlitades de
esomoftast. Af biskopstionden och andra inkomster måste konungen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free