- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
311

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försökt smålandsräfst. Ny uppresning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att för det ändamålet allmän vapensyn och herredag skulle
på nyåret 1537 hållas i Linköping, liksom den förut för
dalkarlsräfstens skull hållits i Västerås. Lika stränga
uppmaningar till frälsemännen att komma fullrustade och mangrant
utgingo äfven nu; endast till det finska frälset synes ingen
sådan kallelse hafva utfärdats.

På utsatt tid vid nyåret inställde sig i Linköping riksens
råd och meniga frälset med sitt underlydande manskap från
hela riket, utom från Finland. Konungen dröjde emellertid
till närmare midten af månaden och skickade i stället med
Nils Boye ett budskap att meddela de församlade. »Vi äre»,
skref han, »icke nu väntandes innan 3 eller 4 dagar och
synnerliga för vår kära husfrugas skull, som nu är hårdeliga sjuk.»
Som närmast föreliggande uppgift angafs denna gången rent
ut den beslutna räfsten, »på det man kunde komma samma
småländingar till en tillbörlig lydno och hörsamhet, så att
man icke skall alla tider förmoda sig af dem slikt obestånd
som tillförene af de dalkarlar».

Den 14 jan. anlände konungen till Linköping. Samma
dag utfärdades därifrån till småländingarna en kunglig
skrifvelse, liknande den, som dalkarlarna fingo från Västerås. »Och
skole I, dannemän», heter det, »icke förundra eder, att de
gode män, som vi sända dit ned till eder, draga något starke,
efter I väl själfve vete, där ibland eder äre en part, som sig
icke låter säga, hvarken med lag eller rätt, utan tränga dem,
som lagen drifva skola, platt därifrån, görandes därmed
mången fattig man, som god rätt hafver uppå stå, stort
öfvervåld och orätt.» Vidare förehölls småländingarna, att de under
grefvefejden »gjort Sveriges rikes uppenbara fiender och
besynnerligen de städer i Skåne stor hjälp och tillförning»,
samt att de »varit tredske och ovillige och dragit sig från
all tunga både med kostgärder och annat». Särskildt
förebråddes de skarpt för sin ohörsamhet mot herremännen; de
hade åt sina husbönder ej velat utgöra deras rätta landgille,
de hade velat behålla de af dem själfva på godsen uppförda
boningslägenheterna, så att »den adelsman, som godset ägde,
rådde icke att sätta däruppå hvem honom täcktes», de
»brukade stort slagsmål och slogo ihjäl den ene efter den andre»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free