Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försökt smålandsräfst. Ny uppresning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingripande stadgar utfärdades. Ek- och bokskogarna
förklarades vara kronans ägendom, som skulle väl vårdas; det
förbjöds vid påföljd af strängt straff att där göra någon afverkan
eller anlägga några nybyggen. Sådana skogar utbredde sig
då flerestädes, synnerligen i Konga härad. Till största delen
torde de hafva varit härads- eller sockenallmänningar, där en
mängd svin insläpptes på ållonbete. Nu fordrade konungen,
att kronan hädanefter skulle få sin andel af »ållonfläsket»,
och denna »ållongäld» sattes så hög, att hvart femte svin,
som ditsläpptes på bete, kom att afstås för kronans räkning.
Allmogen såg häri en våldsam omhvälfning af de
äganderättsförhållanden som från hedenhös varit gällande, och till dess
häfdande kände sig äfven de besutna bönderna, som dittills hållit
sig stilla, frestade att träda på uppresningens sida. Fogdarne
fingo sträng befallning att bortskaffa de på allmänningsskogarna
anlagda nybyggena, och däraf blef följden, att ytterligare en
mängd husvilla sällade sig till »skogstjufvarne».
Uppresningen började sålunda i södra Möre och Konga
härad samt utbredde sig efter hand öfver det öfriga Värend.
Sin anförare fick den till en början i bonden Jon Andersson,
hvilken sammanhöll de spridda banden och öfver hela Växjö
stift kringsände sina budkaflar. Herremännen stodo i förstone
tämligen rådlösa, hvarför konungen (i jan. 1538) utfärdade ett
bannebref till meniga frälset i Småland. »Så förundrar oss
endels», skref han, »att I, gode män, icke hafva tänkt där
något mera till, på eder sida rådslagit därom eller med våra
fogdars och befallningsmäns tillhjälp, att göra samma
skogstjufvar afbräck och nederlag, efter I dock höre och se, huru
de öfverfalla och ihjälslå den ene vår tjänare efter den andre,
så att man hafver där nu hvarken frid eller plats hos dem».
Frälsemännen uppmanades allvarligt att biträda fogdarne
»till skogstjufvarnes nedgörande», och konungen afskickade
som sin sändeman Lars Broms för att därom vidare förhandla.
Uppmaningen blef ej utan sin verkan. Thure Trolle
ansatte Jon Andersson, så att denne måste draga sig in öfver
Blekingska gränsen, där de upproriske i nödens stund oftast
funno en tillflykt. Konungen skref då till den danske
ståthållaren i Bleking Axel Ugerup med åberopande af det mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
