Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nya regementsformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess domböcker för ett par år finnas i behåll. Men spåren
måtte hafva känts oroande, helst som de fällda utslagen skulle
af det kungliga regements- och sekrete rådet under ledning
af Pyhy och Norman stadfästas eller ändras. Det befinnes
då, att Mose lag och utländska lagverk åberopas i stället för
Sveriges gamla landslag, hvilken det nästan ser ut, att man
velat tränga undan. En följd däraf blef, att man oblidkeligt
tillämpade dödsstraff för dråp och annan lifssak, som förut
fått försonas med böter. Det täta åberopandet af »kejsarlagen»
och den religiöst salvelsefulla tonen hänvisa på inflytelser af
Pyhy och Norman.
På närmare håll kännbart och förtretligt verkade den
nyinrättade »politiens» ingripande i den enskildes näringslif
och hushållning. Sålunda uttalas i ett af regeringsrådets
utlåtanden öfver nämnda domböckers utslag för år 1541: »Om
dem, som icke vele rätta sig efter den kongl. ordinantia, som
utgifven är, nämligen i den artikel, huruledes allehanda varor
säljas skulle, utan träda där öfverdådeligen utöfver, icke
aktandes, hvad som påbjuds eller hur varorna satta blifva, sådana
skola straffas, eftersom stadslagen innehåller, och därutöfver
hafva förverkat varorna som dyrare säljas, än de satta äro;
och besynnerligen förmärker kongl. maj:t med slika stycken
de Lödöse borgares arghet och tredskhet både mot andliga
och världsliga ordinantier, hvarför är ganska för nöden, att
ståthållaren hafver där ett noga inseende och tager något
hårdt uti med dem, när de skicka sig så otillbörligen.» Om
åverkan på de af kronan i besittning tagna ekskogarna utlät
sig domboken: »Må man tillstädja, att bönderna hugga så
mycken ek, som de för nöden hafva till att bygga deras
åkerredskap, vagnshjul och annat slikt med; dock icke till att
bygga hus där upp med eller annat slikt, det kan man
ingalunda medgifva.»
Säkert var denna »politi» välmenande, om än mera för
kronan än för undersåtarne, och i många fall verkade den
tvifvelsutan välgörande. Då samfärdseln bands vid de
»utropade» landsvägarna, följde därmed också en stadgad ordning
för dessa vägars underhåll; åt ståthållaren uppdrogs att
tillsätta »krögare» för de vägfarandes behof, och sålunda gafs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
