Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg Normans förvaltning af kyrkoärendena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgen af vederhäftiga socknemän och förbindelse att till
konungen öfverlämna afgifterna för hennes begagnande. I
synnerhet borttogs allt, som på något sätt påminde om den
katolska gudstjänsten, såsom kors, helgonbeläten, monstranser,
rökelsekar m. m. Äfven i öfrigt bemäktigade man sig
dyrbarheterna med en snål våldsamhet, som måste hafva
förefallit den tidens socknemän gudlös och orättfärdig. Denna
godsindragning, hvilken väl af den tidens människor allmänt
uppfattades som en sköfling, inbragte åt konungen 142,000
lod silfver utom en stor mängd dyrbarheter af annat slag,
men samlade också de mörka åskmolnen af en förbittring,
som snart fruktansvärdt urladdade sig.
Vi anföra hvad den ansedde forskaren Hans Forssell
därom yttrat: »Att röra vid helgedomarnas prydnader var att
uppvärma den lugna kyrkliga tron till fanatism, och inför
detta religiösa nit, hvartill väl ock kom något trots på
urgammal socknemannarätt, måste det skonslösa sköflandet hafva
förefallit som helgedomskränkning och skändligt rån. Den
känsla af djup vördnad för templens helgd, som under
århundraden inväxt i allmogens sinnen och som funnit sitt
uttryck i lagens strängaste bestämmelser, kunde icke inom några
årtionden vara utplånad, och det var säkerligen icke utan hot
och förbannelser, som socknemännen i Östergötland,
Västergötland och Småland sågo fogdar och fogdars tjänare sprätta
guld och silfver från altardukar och mässekläder, rycka bilderna
ur helgonskåpen, nedpacka monstranser och kalkar i kistor
och säckar, bortföra till fogdegårdarne kyrkornas redbaraste
ägendom. Vi hafva talrika bevis för, att de sökt skydda sig
för dessa som för andra fiendtliga anfall genom de vördade
dyrbarheternas undandöljande. Och när till detta kännbara
ingrepp i urgammal rätt sällade sig åtskilliga andra
olägenheter af det nymodiga regeringssättet, togo de sig slutligen
samma oråd före som tio år förut deras bröder i det
nordliga Sverige och grepo till beväpnadt själfförsvar».
I januari 1541 hade Norman sålunda gjort en ganska
ansenlig skörd af värdesaker, hvilka efterhand aflämnats. Vi
hafva däröfver flere af konungen utfärdade kvitton. Ett af
de första bland dem lyder sålunda: »1540 den 14 jan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
