Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Georg Normans förvaltning af kyrkoärendena
- Utrikespolitik. Konungamötet i Brömsebro. Franska förbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som till andra förrättningar.» Samtidigt skref äfven
Melanchton: »Måtte därför E. K. M. nådigt hägna de lofliga
studierna samt för deras skall lämna hjälp och stöd af fromma
och lärda personer. Jag har intet tvifvel om, att universitetet
i Uppsala blir slutligen underhållet och upprättadt; sådant
skulle lända till Guds ära, till folkets lycka och E. K. M. till
lof och pris». Norman lade uppenbart dessa lärdomar på
hjärtat. Upprättandet af Uppsala universitet kom åtminstone
på tal, och till skolornas understöd gjordes åtskilligt, men
tydligen låg ej konungens lifsintresse mycket starkt åt det hållet.
*
Utrikespolitik. Konungamötet i Brömsebro. Franska förbundet.
Då Kristian II i sitt fängelse ej längre kunde ingifva
någon fruktan, plägade Gustaf esomoftast i sina skrifvelser
varna de bångstyriga menigheterna för »gamle kung Kristians
barn och arfvingar». Varningen var icke alldeles utan grund,
ty stämplingar af antydd art förefunnos och kunde påräkna
understöd af kejsar Karl V:s fruktansvärda makt. I synnerhet
sökte grefve Fredrik af Pfalz, hvilken var förmäld med en
dotter af Kristian II och stod högt i gunst hos kejsaren, göra
sina anspråk gällande, särskildt mot Danmark, men till någon
del äfven mot Sverige. Hertigarne af Mecklenburg och
Preussen, som båda hette Albrekt och voro förmälda, den ena
med en systerdotter af Kristian II, den andra med en dotter
af konung Fredrik, visade äfven en fientlig hållning. Från
de missnöjda städerna Lybeck och Danzig var fortfarande
intet godt att vänta. Gent emot dessa faror voro nordens
båda konungar hänvisade till utländska förbindelser. Konung
Kristian hade anslutit sig till det af Tysklands protestantiska
furstar och städer upprättade s. k. schmalkaldiska förbundet,
och om Sveriges anslutning till detsamma var starkt fråga,
men konung Gustaf röjde därvid en tvekan, hufvudsakligen
af det skäl, att den mot honom fortfarande fientligt sinnade
Berndt von Mehlen blifvit hos kurfursten af Sachsen upptagen
och gynnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0351.html
