Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dackefejdens begynnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid denna tid: »Vi hafva förstått, Hans, och dagligen
förnimme, att du och andra våra fogdar, desslikes ock de som
förläningarne hafva där nere, taga stora sakören af bönderna,
hvar i sin befattning. Ändock att samma saköres nästa part
kommer i vår räkenskap. Likväl rifve och slite I utaf de arma
stackars bönder allt det de äga, till äfventyrs under tiden för
en ringa sak, och göra så först den ene bosliten efter den
andre, och följer så därefter, att, när de utarmade äro, hafva
de inga andra utvägar, utan nödgas att gifva sig ifrån hus,
hemman, hustru och barn ut till skogstjufvarne, såsom nu
sker i Småland, oss och riket till intet ringa förtret, skada och
nackdel». Men det råd, som han gaf, var i själfva verket
icke stort mildare. Det gick ut på att »när någon brottslig
vore till lifvet för några dråpliga och viktiga saker, att man
då hellre läte honom stå sin rätt och icke besvärade honom
med så stort saköre, så blefve utan tvifvel icke så många
skogstjufvar, som nu alltid sker».
För att snarast möjligt betvinga upproret var det Gustafs
mening, att Småland samtidigt skulle angripas från flera håll.
Gustaf Olofsson skulle således från sin sida bryta in med
västgötafrälset och därvid understödjas af Severin Kijl, medan
Måns Johansson med östgötafrälset skulle tränga in från en
annan sida. Lars Siggeson skulle med frälset från mellersta
Sverige sedan komma efter från östgötasidan och öfvertaga
högsta ledningen af detta fälttåg. Gustaf Olofsson brådskade
emellertid otåligt att hålla sig färdig före de andra, säkerligen
i hopp att ensam vinna äran af uppresningens dämpande.
Med en liten skara af 60 ryttare och 10 rotar fotfolk (något
öfver 200 man) drog han in i det inre af Småland, oaktadt
konungens önskan var, att han skulle dragit till Jönköping och
där förenat sig med Måns Johansson. Severin Kijl skulle
under tiden med en annan skara förstärka Thure Trolle. På
annat håll skulle Germund Some, hvilken innehade Kalmar
slott, erhålla förstärkning från sjösidan och därefter samverka
med de öfrige befälhafvarne till uppresningens bekämpande.
»Därför må du», skref konungen till honom, »under något
sken, hvad dig bäst tyckes, med lämpa fordra till dig de gode
män af adeln, som icke till äfventyrs så väl kunna komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
