Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Siggessons stora tåg mot Dacke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I början af september företogs uppbrottet från Jönköping.
Lars Siggesson med hufvudstyrkan torde, enligt den honom
af konungen gifna föreskriften, först hafva dragit till Nydala,
medan Gustaf Olofsson vid sidan af honom fortsatte sitt
sannolikt redan förut anträdda tåg genom Finvedshäradena.
Motstånd torde de redan då mött, men ännu ej af något
allvarligare slag. För att försäkra sig om undergifvenhet torde
de hafva förfarit, enligt konungens föreskrift i bref af den 6
sept. så lydande: »Hvar de framdraga i Småland, må de ju
till det minsta beställa och handla så mycket med den
menige man i hvart härad, att de fulleligen kunna förveta sig
att vända deras rygg till dem. Och sådan säkerhet hos dem
att bekomma, synes oss ingen likare väg till vara, än att, när de
tinga med allmogen, uti hvilket härad det helst vara kan, att de
då hylla dem intill sig igen, låtandes dem svärja oss på nytt
huldskap, troskap och manskap; och sedan, när det skedt är,
att de då fordra tio eller tjugo de bäste och myndigaste
bönder af hvart härad till gisslan eller löfte för hela häradet,
att oss eller dem icke någon skalkhet af samma härad, sedan
de där utdragit, vederfaras måtte; och sådana löftesmän eller
gisslare skulle ingalunda blifva där kvar i häradena, utan att de
läte dem följa hopen, antingen bestrickade eller eljest väl
förvarade, att de icke undkomma kunde. Och hvar man sedan
förnumme af något härad någon skalkhet eller förrädarestycke,
då skulle man åter igen straffa samma gisslare till halsen».
Hvad man med detta behandlingssätt vann, icke vann man
någon tillgifvenhet eller pålitlig trohet af den besutna allmogen.
På öfvergången från Finved och Njudung till Värend
utbreder sig ett gränsbälte, uppfylldt af vattendrag med
mellanliggande träskmarker och skogssträckor; störst bland
sjöarne äro Bolmen, Vidöstern, Furen, Flåren, Algunnen
och Roseken (vid hvilken Nydala ligger). Där torde de
kungliga trupperna hafva mött det första allvarsamma
motståndet, och detta torde icke hafva varit att leka med. Det
berättas, hurusom i början de tyska landsknektarne med
sedvanligt öfvermodsskryt utlåtit sig, att de skulle nedgöra de
upproriska bönderna, om det än en hel dag regnade ned
sådana från himmelen; men vid vunnen närmare bekantskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
