- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
385

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stilleståndet med Dacke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämligen ej mindre än hvart femte af den skogägande bondens
egna svin. Som vanligt fördes en mängd klagomål öfver
fogdarne; de höllo lika litet som herrarne i allmänhet tro och
lofven, de förehade olidliga utpressningar och prejerier, de
betedde sig snäsigt och öfvermodigt, så att ingen kunde fritt
besöka ting och stämma »för fogdarnes korta afvisning»; de
läto icke bonden »slita hvad klädebonad han förmådde
betala», ej heller fick bonden bygga sig ett godt hus utan
tillvitelse, att han »på prål och värn byggt hade». Ej minst
besvärade sig de klagande öfver förbudet att bära vapen;
dock »förpliktade de sig ingen därmed pucka och öfverfalla,
utan hvar till lag och rätta söka». Det klagades öfver, att
kyrkornas och klostrens fristadsrätt ej längre aktades,
knappast ens det egna hemmets, där »en fattig man näppeligen
fick njuta hemfrid i sitt högsäte». Öfver kyrksköflingen
klagades bittert: »utaf kyrkor och kloster voro tagna monstranser
och andra prydnader, allt det fäder och föräldrar till Guds
lof förordnat och gifvit hade, så att det var snart så ljuft att
gå i en öde skog som i en kyrka». Med mässan och
kyrkobruken yrkades, att det måtte förfaras, såsom »gammalt och
fornt» varit, ty nu ginge det så till, att »ett barn kunde snart
vid en dyngvagn hvissla en mässa fram». — Löfte gafs, att
på dessa klagomål skulle rådas bot, och att goda män af
rådet skulle sändas, som »med gamla förståndiga bönder på
skatteläggning och lagmansting kunde alla artiklar i bästa
måtton förmedla».

På det i Slätbacka afslutna stilleståndet och därvid gifna
löften kräfde Dacke konungens stadfästelse och fick den äfven.
Tillika underrättades han, att han fritt kunde begifva sig
upp till konung Gustaf på Stegeborg och där förhandla, efter
som denne själf med hand och mun i flere gode mäns
närvaro gifvit löfte därom. Två adelsmän skulle därvid vara
honom följaktige, »på det han dess säkrare vara skulle». Men
han var för slug för att på sådant sätt låta fånga sig, I
Östergötland var det väl för ögonblicket fred, men ej
tillräckligt i Småland, ty Dacke var ännu ej tillfredsställd.

Konung Gustaf visade sig emellertid mycket angelägen
om att få stilleståndet med Småland erkändt på den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free