Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stilleståndet med Dacke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedsättande, men det bekvämade sig därtill. Än mer påkostande
var den helt säkert för konungen, och han sökte i det längsta
undgå att bekväma sig därtill.
Den 8 november 1542 afslöts i Linköping fördraget
mellan de därstädes närvarande riksens råd och fullmäktige
befallningsmän, bland dem Lars Siggesson, Johan Thuresson,
Svante Sture, Per Brahe, Arvid Trolle och Jakob Bagge, på
ena sidan och »Nils Dacke på menige mans hans anhängares
i Småland vägnar» på den andra. Den sistnämnde lofvade
att »med trohet härefter vara vår nådigste herre med, som
han härtilldags med sina medföljare honom mot hafver varit»
samt att »till all fred, endräkt och rolighet stilla den menige
man, som honom härtilldags till handa gångit hafver». Å andra
sidan försäkrades, att konungen skulle »nådeligen med dem
öfverse», tillgifva det förgångna samt »allting i Småland i
god kristelig skick laga och skicka, så att den menige man
därinne, näst Guds hjälp, skulle sig väl åtnöja låta och
tillfreds vara, och härefter åt hvar man sammaledes troligen
förfordra Sveriges lag och rätt och alldeles icke med vilja
tillstädja något våld eller orätt i någon måtto.» Någon tid,
under hvilken detta fördrag skulle gälla, var emellertid ej
utsatt; det kunde vara ett fredsslut för alltid, men det kunde
också vara ett stillestånd på mycket obestämd tid.
På det i fördraget gjorda erkännandet, att han handlade
på menige mans i Småland vägnar, tog Dacke genast fasta;
det inskränkande tillägget »hans anhängares» ville han
tydligen ej veta af. Samtidigt med fördragets undertecknande
eller något förut höll han med Finvedshäradenas, Tveta och
Vista härads menighet samt ombud för Jönköpings stad ett
tingsmöte, som utlysts till den gamla marknadsplatsen Berga
på gränsen mellan Östbo och Sunnerbo. På hans uppfordran
om anslutning gaf emellertid menigheten här det svar, att den
ville sitta stilla och ingenstädes gå efter hans bud, utan hellre
hjälpa till att nedlägga dem, som kommo för att roffa och
stjäla. I detta afslag, liksom måhända i själfva det
inskränkande tillägget i fördraget, torde han hafva sett ett verk af
Gustaf Olofsson, hvars sätesgård Tofta kort därefter sköflades.
Sedan fördraget vunnit laga kraft, lät han öfver hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
