- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
400

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rustningar och nytt fredsbrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

knektars underhåll blef mycket kostsamt, hvarför konungen
kräfde nya bidrag af meniga ridderskapet; »vi förse oss
omöjligt vara allena att uppehålla den öfverdråpliga geldspilling».
skref han. Städerna skulle förmås att tillhandahålla lifsmedel,
men knektarne fingo icke »med trug och puckeri tvinga
borgarne därtill». Allt våldsamt förfarande borde undvikas. »Det
vore», skref konungen, »hvarken rätt eller skäl, gjorde oss
också en hop ovilliga undersåter, och tilläfventyrs förorsakar
sig däraf, att borgarne begynte åter praktisera med bönderna
och komma så eder på halsen igen».

Böndernas biträde låg konungen synnerligt om hjärtat.
En strid, där adelsfolk och utländingar kämpade för Sveriges
konung mot svensk allmoge, tog sig alltför illa ut.
Dalkarlarnes frivilliga anbud att uppsätta manskap kom i detta
afseende väl till pass. De inställde sig med 2,000 man,
hvilkas utrustning i början väckt konungens misstänksamma
oro. Dessa hemskickades väl på grund af det nyligen
afslutna stilleståndet. Men tillika aflät konungen ett
tacksägelsebref, hvari han anhöll, att samma manskap måtte framdeles
få stå till hans förfogande, »så att», skref han, »när våra
fogdar och befallningsmän icke allenast detta manskap, utan
jämväl mera utaf eder på våra och kronans vägnar i vår eller
sommar begära, I då läte eder som trofaste svenske män uti
denna måtto välvillige befinna, som I ock alltid tillförene gjort
hafve». Sträfvandet att bearbeta folkmeningen i öfre Sverige
hade på dem gjort en god verkan. Man hade ideligen
framhållit, hurusom Dacke och småländingarne, hvilka äfven på
annat sätt illa utmålades, i synnerhet spelade under täcke med
»gamle konung Kristians barn och arfvingar», till konung
Gustafs och hela rikets förderf. Längre fram utlofvades 1,000
dalkarlar, hvilka skulle afgå till lägret i Östergötland.

Äfven i Östergötland och de af upproret oberörda delarne
af Småland sökte man försäkra sig om böndernas understöd
och mottog sådant med tacksamhet, då det erbjöds. Huru
konungen uppfattade detta, meddelade han oförbehållsamt i
ett af sina bref till befälhafvarne. »Därför», skref han, »synes
oss icke onyttigt vara, att I sådana deras tillbud icke afslå,
utan hellre att I fordren dem till eder, skaffandes dem god

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vasa400/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free