Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dackefejdens återuppblossande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på isvägen, till konungen afsända bref, hvari han yppade sin
belägenhet och anhöll om undsättning. Konungens svar,
hvilket afgafs först den 24 februari, var erkänsamt, men föga
hugnande. Han tackade för besättningens manhaftighet,
hvarigenom den gjort »något till godo» mot den belägrande
förrädarhopen. »Dock», fortfor han, »efter vi kunna icke mycket
skrifva uppå denna tid, vele vi eder på det högsta bedit och
förmanat hafva, att I vele hålla oss slottet och staden till
handa, det yttersta och längsta I kunnen». Undsättning kunde
han dock endast lämna sjöledes och således ej förrän vid öppet
vatten. Germund Some visade emellertid snart, att han i
nödens stund mäktade reda sig på egen hand.
Under tiden företog den andra upprorshären sitt infall
i Östergötland. En förtrupp, 150 man stark, trängde i början
af februari in i Hofs län samt tillfångatog Abraham
Lejonhufvuds fogde Erik skrifvare samt en af konungens länsmän,
hvilka affördes till det inre af Småland. Kort därefter bröt
Erik Larsson med sin hufvudstyrka upp från Tjust och drog
på strandvägen fram till Söderköping, som erlade brandskatt.
Sedan bönderna uppbrutit och plundrat konungens sjöbodar,
drogo de till Stegeborg; hoppet att på ett eller annat sätt
kunna för sig vinna Svante Sture, som där förde befälet,
hade för dem helt säkert ännu sin lockelse. Erik Larsson
hade där en ungefärligen lika stor belägringshär, som Dacke
hade utanför Kalmar. Så snart Svante Sture förnam, att
bönderna kommo antågande på isen, drog han dem till mötes
och anträffade dem vid en holme utanför Mogatalandet. Det
hölls då på isen en strid, som räckte ungefär en timme.
Medan den som bäst pågick, sände Erik Larsson 500 bönder
på en skogsstig längs södra stranden till Stegeborg för att
afskära besättningens återtåg till slottet; han synes varit
angelägen om att få herr Svante i sitt våld, utan att tillfoga denne
någon skada. Men den kringgående rörelsen upptäcktes i
sista stund, och Svante Sture drog sig då skyndsamt tillbaka,
så att han med knapp nöd slapp in och kunde utestänga de
tätt efterföljande bönderna. Dessa lägrade sig därefter vid
slottets södra ladugård och afspärrade det därigenom från
landsidan. Under den påföljande natten drog Erik Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
