Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jorden, jordbruket och jordagodsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer »kejsarfri» än den andre, »skyndandes mesta tungan ifrån
sig och in uppå de fattige, hvilka minst hafva i jordägorna».
Genom verkställd förmedling af hemman rättades åtskilliga
missförhållanden. Tionden, hvaraf nu det mesta erlades till
kronan, hade främsta platsen bland de på jorden fast hvilande
skatterna. Den liksom öfriga utskylder torde mest erlagts i
spannmål, smör eller andra varor, hvilka uppburos och
magasinerades af konungens fogdar.
Den oaflåtliga uppmärksamhet, med hvilken konung
Gustaf följde jordbrukets utveckling, tog sig uttryck i de många
hushållsråd, som i hans skrifvelser till landsorterna rikligen
utdelades och buro vittne om hans stora förfarenhet i
landtmannavärf. Dessa bref plägade sockenvis utdelas. Ett af
dem slutar med tillsägelse att plantera humlegårdar, bygga
rior, dika åkrarna, rödja ängarna och ringa svinen.
Öländingarna fingo förebråelser för sin oordentlighet vid
inbärgningen, i det de, som först därmed blifvit färdiga, genast
utsläppte sina kreatur på bete, till förfång för de öfriga.
»Orsaken är», skref konungen, »att de andre icke uti tid och
timma velat vinnlägga sig att komma sitt hö och korn i hus,
utan det ligga låta och fara omkring i landet, dricka gästabud
och kyrkmässa hvar med annan, därigenom också vår och
kronans skatt blifver mycket försvagad och till akters.» Han
föreskref, att höet skulle vara i hus på Olofsdagen (29 juli) och
sådden på Bartholomeidagen (24 augusti) — detta »vid 4 mark
örtug till görandes». En annan gång åtföljdes hushållsråden
af det hotande tillägget: »Så råde och bjude vi eder nu, att
I tanke där annorlunda till, så att där (icke) måtte komma
böter uppå, eller vi varde där ett annat råd och medel uti
finnandes.»
I ett 1555 utfärdadt plakat beifrade konungen den för
långt utsträckta hemmansklyfningen. Den hade till följd, att
bönderna hopträngde sig på de gamla gårdarna, så att »fyra,
sex, åtta eller flera och under tiden en hel släkt vele alla tränga
sig in uppå ett hemman och ingen vill låta lösa sig ut, utan
mena, att de ingen annorstädes sig så väl behjälpa kunna,
som där de äro uppfödda, och blifva i den måtto många
sköna kronans hemman icke annorledes sönderklufna, bytta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
