Gustaf Vasa ett 400-års-minne / 474 (1896) Author: Otto Sjögren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jorden, jordbruket och jordagodsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och parterade, än som man uti arf andra lösören, silfver,
kläde och penningar utdela och skifta plägar.» De yngre
arfvingarne borde utlösas och åt sig upptaga nybyggen, för
hvilka i andra landsändar funnes ouppodlad jord rikligen att
tillgå, »ty», skref han, »Sverige med Finland är, Gudi lof, så
vidt begripet, att icke behof är mycket söka och klaga efter
utrymme till åker, äng eller andra nyttiga ägor.» Å andra
sidan ville han ej heller, att en bonde skulle tillegna sig mera
jord, än han mäktade odla och kunde vara »fullsätes» uppå;
»såsom», hette det, »nu en stor part göra, de där vilja
tillegna sig in i skogarna
och utmarkerna på alla
sidor kringom sig till
en mil väg, två, tre
fyra eller mera, hvilket
mycket sker på Dal
och i Värmland.»

Per Brahe d. ä.

För svenska
jordens odling har
sålunda konung Gustaf gjort
mycket, och
ovedersägligt utvecklade den sig
betydligt under hans
regeringstid. En och
annan gång kunde
spannmålsutförsel äga rum;
men konungen afstyrkte detta (1550) och sade sig minnas,
att på sådan utförsel följt spannmålsbrist. Svedjandet,
hvarigenom mycket skog förstördes, var ännu vid denna tid
allmänt i bruk. Rofvor, hvilka då ersatte potatis, odlades till
människoföda. Småland hade föga åkerjord, men
boskapsskötseln, i synnerhet uppfödandet af oxar och svin, drefs i
stället så mycket mera; kort efter Dackefejdens slut uttog
konungen i det förödda landet mer än 350 »soningsoxar»,
och »ållonegället» för betessvin omtalades som en af
orsakerna till upproret. Biskötseln tyckes där äfven varit
uppdrifven; då skatten vid samma tid ej kunde utfås i penningar
och med svårighet i oxar, biföll konungen, att, eftersom »där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>