- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
515

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myntväsendet och varuprisen. - Hertigarne Erik och Johan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Då fråga är om pänningar, vill man gärna äfven hafva
reda på varupris. Denna iakttagelse vore af stort intresse,
men möter sina hart när oöfvervinneliga svårigheter. Det är
ingen brist på prislistor från olika skeden af konung Gustafs
regering. Men myntvärdets många förändringar kan man ej
alltid nöjaktigt följa, och än svårare blir att reda sig i den
förvirring, som fortfarande rådde uti mått, mål och vikt.
Reduceringen till vårt mynt och våra mått blir därför ofta rent
af omöjlig. En »gill oxe» var, enligt urgammal sed, en
värdemätare, som stod sig nästan bättre än den myntade metallen.
Priset på en sådan oxe var i 1528 års russtjänstordning upptaget
till 4 mark (ungef. 5 kr.); men listan var uppgjord till frälsets
förmån och upptog prisen billigare än de i verkligheten voro.
Priset på oxar var i anseende till marktalet alltjämt stigande,
hvarför konungen 1532 förbjöd, vid plikt af 40 mark, att sälja
eller köpa ett par gilla oxar dyrare än 16 mark »dansk»
(danziger) d. v. s. 12 mark örtug (ungef. 15 kr.).

Lifsmedelsprisen befunno sig i allmänhet under konung
Gustafs regering uti ett långsamt stigande. Under den
dyrtidsnöd, som Dackefejden förde med sig, stegrades de
betydligt upp under några år, men sjönko sedermera småningom.
En läst råg gällde på 1530-talet ungefär 25 kr., hafren hälften
så mycket. Vid räkning af 12 tunnor på lästen skulle då en
tunna råg gälla något öfver 2, en tunna hafre något öfver 1
kr. En tunna smör gällde ungefär 10 kr., ett skeppund fläsk
8 kr. En tunna lax kostade lika mycket som en läst hafre
(ungef. 10 kr.); lika mycket kostade äfven ett skeppund
gäddor. Dylika prisuppgifter kunna emellertid ej blifva annat än
ungefärliga; för att närmare förstå dem behöfver man
dessutom taga i betraktande, huru mycket pänningens metallvärde
vid denna tid var högre än nu.

*


Hertigarne Erik och Johan.



Kort efter arfföreningsriksdagen hade på ett rådsmöte i
Arboga (1546) bestämts, att konung Gustafs söner skulle
under hans lifstid »efter deras stånd med tillbörligt underhåll,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:21:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vasa400/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free