Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hertigarne Erik och Johan. - Konung Gustafs sista lefnadsår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meniga riket gäller, med mindre den, som i Sverige rätta
hufvudet är, och riksens ständer därom blifva rådfrågade, och
det af honom och dem varder beviljadt och samtyckt, såsom
din obligation utvisar och Sveriges lag förmår.» Men äfven
här blefvo den gamle faderns föreställningar fruktlösa.
Båda hertigarne sammanslöto sig därför med hvarandra
för att mot konungens vilja genomdrifva sina älsklingsplaner.
Erik understödde med råd och dåd Johan i dennes politiska
förvärfssträfvanden. Johan åtog sig att i spetsen för en
lysande beskickning afgå till England för att framföra frieriet
till Elisabet samt till denna resa tilltruga sig den motvillige
faderns bifall. Konungen samtyckte slutligen därtill, dock med
förbehåll att omkostnaderna för resan skulle drabba Erik
enskildt och afskrifvas på dennes arfvedel i lösöreboet. Sålunda
afsändes på våren 1559 Gustaf Johansson (Tre Rosor), Karl
Gera och Charles de Mornay som förelöpare till den stora
beskickning, hvilken hertig Johan själf skulle anföra längre
fram på sommaren.
I Eriks hela uppförande inträdde efterhand en förändring
till det sämre, hvilken väckte den gamle faderns stora
bekymmer. Hans hofnöjen bestodo i vildsinta och utsväfvande
nöjen, därvid utstungna ögon samt afslagna armar och ben
ej hörde till ovanligheten. Själf slog han en gång under ett
högt luftsprång sitt hufvud så häftigt mot en ljuskrona, att
man antagit en förståndsrubbning hafva däraf följt. Hans
gunstlingar, af hvilka han lät leda sig, gåfvo honom dåliga
råd, hvilka ledde till ökad själfrådighet och större trots mot
fadern, hvilken däröfver djupt bedröfvades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
