Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Gustafs sista lefnadsår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erbjöds honom sedermera att förmäla sig med Cecilia, men
han var nu ej längre hågad därför. Grefve Edzard
kvarstannade i Sverige ännu någon tid på grund af sin makas
hafvandeskap samt konungens snart därpå följande sjukdom
och död.
Samtidigt gaf Eriks dåraktiga frieri till drottning Elisabet
konungen stora bekymmer på annat håll. I september 1559
afseglade Johan, åtföljd af Sten Lejonhufvud, till England, där
han af drottningen fick ett präktigt mottagande, men
undvikande eller intet besked; det hörde till Elisabets skaplynne
att så förfara med sina många friare. Konungen fick för denna
onödigt dyrbara frieribeskickning utgifva 200,000 gyllen. Erik
och Johan inbillade sig själfva eller sökte åtminstone inbilla
sin fader, att frieriet, trots den å drottningens sida visade
likgiltigheten, ändå till slut skulle lyckas. Men konung Gustaf
anade rätta sammanhanget och lät sig ej bedraga. För att
göra slut på de långa omsvepen skref han (25 nov.) till
drottning Elisabet själf och begärde ett klart besked i saken.
Drottningen svarade genast med aktningsfull öppenhjärtighet
och bad konungen afråda prins Erik från alla tankar på henne,
enär hon beslutit att ej ingå något äktenskap och ej gifvit
någon friare anledning att sådant begära. Konungen
underrättade då genast Erik om drottningens uttryck, »hvarigenom
denna handel fogligen och skickligen afslagen vore». Erik
svarade försmädligt och med framstickande lärdomshögfärd,
att hans fader ej förstått rätta meningen af de latinska ord,
som därom handlade. Den gamle fadern gaf honom därför
en välförtjänt tillrättavisning. »Så hade vi», skref han, »fast
hellre sett, att du oss med sådan mening förskonat och oss,
din gamle fader icke föraktat; ty om vi ock icke äre så
höglärde i det latinska tungomål som du, så hafve vi dock i vår
tjänst dem, som kunna det väl uttyda.»
Johan kvarstannade likväl i England ända till i april
1560. Under tiden brefväxlade han med Erik om sina lifländska
planer. Erik meddelade, att han med härmästaren redan
öppnat underhandling om pantsättande af slotten Sonnenburg och
Padis för ett till denne utlämnadt lån af 60,000 daler, hvaraf
10,000 skulle uttaxeras i Finland, och det öfriga förmodades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
