- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
545

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Vasas skaplynne och eftermäle.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

husbondemakt har konung Gustaf hårdhändt öfvat öfver riket och
statstjänarne, hvilka han betraktade ej annorlunda än storbonden
anser sin gård och sina drängar. Hans befallningsmän och
fogdar förflyttades hit och dit, fingo de mest skiftande
uppdrag, höllos under sträng uppsikt, måste gifva noggranna
redovisningar och hålla honom underkunnig om allt som
föreföll. Han »förundrade sig storligen», han vredgades, bannade
och hotade, om något därutinnan brast. Deras krafter tog
han därvid med oaflåtlig stränghet i anspråk, och föga
mildare var han mot förläningsmännen. Till Henrik Horn skref
han: »Må du icke om intet göra det, som vi skickat hafva
för någon ringa mödas och arbetes skull, som i den måtton
kan falla, eller äro vi förorsakade att göra något annat
därtill med den förläning och goda hjälp, som vi dig och andra
flere med försörjt och nådeligen förlänt hafva, och icke alltid
draga dig undan arbete och tjänst, som nu en part för sed
hafva.» Till och med hans till menigheterna gifna hushållsråd,
i sin begynnelse fogliga, taga under fortgången ton af
befallningar, ibland äfven ledsagade med hotelsen om att »tänka
annat därtill».

Äfven i den vänliga, af skämt och gamman kryddade
beröringen med sina förtroendemän var han fordrande.
Betecknande i detta hänseende är hvad han en gång skref till
Severin Kijl: »Vi betacke eder, gode män, där i Västergötland
för eder välvillighet, som I oss beviste den tid vi senast där
nere voro. Och synnerligen dig, Severin, för det du plägade
oss så märkligen väl både med jästeöl, stålkakor och annat
godt mera, ändock samma jästeöl blef uti en skål vört
förvändt. Därnäst hafver du utan tvifvel väl förnummit, att vi
nu en lång tid, snart ett fjärdings år, efter Guds vilja till vår
lekamen fast svage och kranklige varit hafve och hade
fördenskull förmodat, att du och de andre gode män flere skulle
uti någon måtto hafva tänkt uppå oss med ett eller annat,
det godt vore, som där hos dig vankar, synnerligt med ett
godt fat Emskt öl, därutaf vi dock till denna tid ingen
synnerlig tidende förnummit hafva. Så tyckes oss likväl, det vore
dig en stor heder, och hade du däraf en ringa afsaknad, att
du understundom och besynnerligen nu i denna vår sjukdom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:21:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vasa400/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free