- Project Runeberg -  Gustaf Vasa ett 400-års-minne /
550

(1896) [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historieskrifningen om Gustaf Vasa.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han ville om sin fader göra gällande. Det finnes ej hos
Erik Göransson den värma och hjärtlighet som hos Peder
Svart, hvars innehåll och uttryck han dock så mycket som
möjligt söker tillägna sig. För öfrigt låter han, måhända af
nödig försiktighet, helst konung Gustaf själf hafva ordet;
ty hans berättelse är genomväfd af uttrycken i registraturens
skrifvelser, hvilka höllos för honom tillgängliga. Till hans
uppgift hörde att ägna särskild uppmärksamhet åt Sveriges
förhållande till utlandet, särskildt till Danmark; flera
fördragsurkunder och andra offentliga skrifvelser äro i hans verk
ordagrant utförda. Naturligtvis hörde det till hans uppgift
att förtiga eller öfverskyla de mindre berömliga dragen samt
åt händelserna i öfrigt gifva den färgläggning, som honom
föreskrefs. Hans krönika är emellertid genom sin rikhaltighet
och sin i allmänhet sorgfälliga utarbetning grundläggande för
konung Gustafs historia.

Rasmus Ludvigsson, hvilken närmast hade tillträde till
arkivets handlingar, utarbetade om konung Gustaf en annan
krönika, hvilken sedan öfversågs och tillöktes af Per Brahe.
Ett digert material stod honom till buds, men han ägde ej
förmåga att öfverskådligt sammanfatta och kritiskt sofra
detsamma. Krönikan lämnar emellertid många uppgifter af stort
värde och ställer sitt ämne i ny belysning, helst som Per
Brahe, hvilken stod konungens person nära och deltog i
händelserna vid slutet af dennes regering, meddelade hvad han
som ögonvittne erfarit.

Konung Gustaf sökte under sin regeringstid undertrycka
den historieskrifning, som befarades vilja framställa hans
historia i någon mindre förmånlig dager. I allmänhet var hans
förhållande till den svenska litteratur, som under Sturarne var
på god väg att uppblomstra, icke det bästa. Bröderna
Johannes och Olaus Magni (själfva kallade de sig Magnus)
glömde ej under det bekymmersamma lifvet i landsflykt sitt
fosterland. Johannes sökte förhärliga det med ett historieverk,
som dock var mer fantasirikt än tillförlitligt. Sitt agg mot
konung Gustaf gömde han i försiktiga uttalanden; om en
forntida sagokonung insmög han uppgiften, att denne kallades
Godstagus (ordlek med namnet Gustavus), emedan han roffade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:21:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vasa400/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free