Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
seklernas arf.
Detta blir också helt förklarligt, om man jämför den
finska stammens öden med den svenskas.
I Sverige hade flere små riken, hvilkas befolkning
talade närabesläktade munarter, småningom
sammansmält till ett helt, hvilket dessutom ägde eller efter hand
fick naturliga geografiska gränser. Detta rike såg sin
själfständighet hotadt, kämpade framgångsrikt för sin
frihet och höjde sig småningom till rang af en bland
Europas stormakter samt blef förkämpe för den rena
evangeliska läran. Så alstrades den »yfverborna»
nationalkänsla, hvilken möter oss i Kunga Skald och
Göta Kämpavisa — att icke tala om Atland. Ja ej
ensamt den verkliga storhet Sverige ägde var denna
känslas grund; äfven till ali den ära sagan lät de gamla
göterna vinna, betraktade man sig som naturlig
arftagare.
Finnarna åter saknade alla dessa villkor för
nationalkänslans väckande och höjande. Innan de hunnit bilda
någon enda stat, angrepos de af mäktigare grannar, och
deras område eröfrades bit för bit. Mot öster var detta
område icke naturligen afgränsadt, och hafvet i väster
blef icke en skyddande gräns, utan en förbindelseled
mellan svenskarnas hufvudland och deras utposter i
»österlanden». Så blef redan själfva det geografiska
begreppet Finland något som gång efter annan växlade
med fredssluten, och på karelarne ställdes upprepade
gånger den fordran, att de skulle lära sig betrakta såsom
fiender de stamförvanter, med hvilka de nyss förut delat
ljuft och ledt. Denna orimliga fordran alstrade
verkligen en yttring af finsk nationalkänsla, men denna blef
af rätt egendomlig art. När »storfurstarne» i Stockholm
och Novgorod eller Moskva krigade med hvarandra, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
