Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fäderneslandet.
35
Efter denna karolinska delningsprincip blef ej heller
något öfrigt för underordnade världsliga syften, ej ens för
fosterlandet, annat än såsom personifieradt i konungen.
Nu, om någonsin, var folkets historia dess konungars.
Men äfven i afseende å konungen kan någon skillnad
iakttagas mellan svensk och finsk uppfattning.
Visserligen var också för finnen kungen folkets jordiska försyn,
en af dem som, för att åter tala med Dahlstierna, »Gud
till Gudar satt». Och att »gå till kungs» var för alla
rikets invånare utan åtskillnad den utväg man tillgrep,
när intët annat halp. Men Finland var så aflägset,
mellan dess barn och konungen stodo så många;
»myggans röst höres ej upp till himmelen» säger det finska
ordspråket. Och om kungen någongång besökte
Finland, så mottogs han väl med lika »underdåntroplichtig»
fägnad som i Sverige; men kungsskjutsen var så
besvärlig, att den framkallade ett annat betecknande ordspråk:
Gode Gud, låt kungen höras men icke synas.
Emellertid: äfven om en särskildt finsk uppfattning
af en eller annan fråga kunnat bilda sig, så saknade
denna något organ, som kunnat föra Finlands talan.
Landets riksdagsmän voro fördelade på de fyra stånden
och minoritet i alla. Och om en »allmän mening» i
Finland kunde man ej tala, då största delen af landets
befolkning lefde ett lif, där familjens välfärd var snart
sagdt det enda icke rent individuella intresse man
visste af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
