- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
71

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

finsk lifssyn.

71

Det är lätt att finna huruledes alldeles samma
betraktelsesätt ligger bakom »Människans anlete». Äfven
här behandlas skapelsehistorien såsom poesi, symboliskt
uttryckande en högre vishet än det torra förståndet
uppfattar.

Men den fullständiga innebörden af detta
betraktelsesätt framträder i andra delen af den nämnda
afhandlingen. Från barnaåldern, säger Franzén, inträder
mänskligheten i en ungdomsålder, den period då
människan hunnit första stadiet på odlingens bana. De
medborgerliga dygderna, fosterlandskärlek, själfuppoffring,
tapperhet, ädelmod mot fiender, försvar af den svage
o. s. v. ha börjat utveckla sig med det begynnande
samhället. Men ännu stå människorna naturen nära i hela
sin uppfattning: åskådningen är frisk och ursprunglig,
naturkänslan vaken, fantasin i liflig verksamhet, inga
från barndomen inplantade abstraktioner ha vållat
förkrympning af själslifvets fria växt. I detta sitt ostörda
samband med naturen är människan hel och poetisk,
ty vishet och religion äro ett med sången, alla tre utveckla
sig ur naturkänslan och lifvets erfarenheter.

Grunddragen till denna uppfattning träffas hos
Herder, från hvilket mycket däraf sedan gick öfver till
Goethe. Och för Franzén, likasom för Herder och Goethe,
representeras denna ungdomsålder i mänsklighetens
historia af tre folk: hebreer, hellener och »caledonier».
Med andra ord: den har fått sina trognaste uttryck i
gamla testamentet, hos Homeros och hos Ossian.

Denna ståndpunkt ifmebär ett definitivt
öfvervin-nande af ensidigheterna i både upplysningsfilosofin och
den rousseauska naturdyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free