- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
80

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8o

si/äktarfvet.

efter den gård där de bott; men den som fått en lärd
bildning vill ock skaffa sig ett namn af klassisk klang.
Ett sådant bildar han då merendels genom att omforma
eller (helt eller delvis) öfversätta namnet på någon ort,
med hvilken han känner sig stå i förbindelse: hemgård
eller hemsocken. Så t. ex. Lithovius af Littois i S:t
Karins socken nära Åbo, Calamnius af Kala-joki (joki
= flod, amnis). Stundom är väl ett sådant namn
ursprungligen blott en beteckning för den ort, där man
har sin verksamhet: Iyimingius = pastor i Iyimingo, och
namnet kan då ombytas vid flyttning till en annan plats,
likasom bonden kan byta namn, då han flyttar till en
annan gård. Men om, såsom mycket ofta händer, en
son efterträder sin far och stannar i samma socken som
han, då blir ock ett sådant efter vistelseorten taget namn
småningom ett verkligt släktnamn.

Om åtskilliga af dem, som sålunda först tagit sig
namn af denna art, finnes en uttrycklig uppgift att de
varit bondsöner, och om de öfriga kunna vi utan fel
antaga, att de haft en liknande härkomst eller stammat
från småborgare, hvilka i lefnadssätt föga skilt sig från
bönder. Någon gång kan ock antagandet af en ändelse
på -us ånge öfvergång från bonde till borgare eller civil
tjensteman.

Man kan vara temmeligen säker på att inträdet i det
»lärda ståndet» ej för bonde- eller borgaresonen
betecknade någon synnerligen djuptgående social förflyttning,
i synnerhet om prästen fick sin verkningskrets i
hemsocknen eller någon annan aflägsnare trakt af landet.
Och nu är det ock för de nämnda släkterna
karakteristiskt, att man gärna led efter led blir kvar i hemorten;
eller åtminstone lämnar man ej landskapet, Österbotten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free