Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härstamningen.
85
Följa vi nu särskildt fädernesläkten, så ha vi att söka
dess ursprung högt uppe i norden.
Sedan uråldriga tider ha de nordösterbottniska
älf-varnas mynningar, hvilka erbjödo goda hamnplatser,
äfven varit handelsplatser. Inlandets befolkning, hvilken
begagnade älfvarna som kommunikationsleder, stämde
här möte med söderifrån kommande sjöfarande. Denna
handel, skogarnas rikedom på villebråd och laxfisket
lockade till bosättning i dessa trakter. Lapparne, som
tidigare innehaft landet, undanträngdes af karelare,
hvilka småningom bildade hufvudbeståndsdelen af
landskapets befolkning.
Men här, likasom annorstädes i Finland, fingo
ingalunda ensamt fredens yrken rååa. När Sverige och
Novgorod börjat täfla om besittningen af Finland och
freden i Nöteborg 1323 stadgade riksgränsen i södra
delen af landet, gaf formuleringen af fredsfördraget,
hvad norra Österbotten vidkommer, upphof till
långvariga tvister rörande gränsens sträckning. Bägge
parterna gjorde anspråk på denna trakt — ryssarne troligen
med större formell rätt — och följden blef oupphörliga
härjnings- och plundringståg från ryssarnes sida, med
hvilka karelarne från trakten af Hvita hafvet förenade
sig. Småningom lärde sig svenskar och finnar att betala
med samma mynt. Men mellan drabbningarna möttes
stamförvanterna, oberoende af den herskare de lydde
under, i fredlig samfärdsel — hvilken dock, äfven den,
ej sällan föranledde klagomål och tvister mellan finnar
och »ryssar».
Under de sista årtiondena af 1500-talet rasade den
långvariga och grymma fejd, som gaf anledning till
Messenius’ ofvan (s. 33) anförda yttrande af medkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
