- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
130

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 20

si^äktarf vet.

juli; då »reste konungen och drottningen härigenom och
spisade middag hos rådman Kempe.»

Följande vinter tillbragtes åter i Stockholm,
sannolikt under flitigt arbete och med föga nöjen. Den 12
maj 1803 stod han stipendiat examen, förmodligen för
att få högre stipendium, då tiden för det han åtnjöt
skulle utgå vid slutet af 1803. Hans hälsa tyckes ha
stadgat sig — han hade i Nykarleby druckit brunn — och
äfven humöret hade väl blifvit gladare, om han ock hade
föga tid till umgänge. Hos broderns vän Choraeus, som
nu var teologie adjunkt vid krigsskolan på Carlberg, var
han någon gång på besök, och måhända var det genom
honom som han fick inträdeskort till svenska akademiens
högtidsdag den 20 december 1802. Ty vid detta tillfälle
erhöll Choraeus akademiens pris — »mindre
guldpenningen med samma heder som åtföljer stora priset» — för
sin »skaldesång» öfver Ehrensvärd.

Man kan vara säker om att den unge fältskären kände
sitt finska hjärta klappa varmare vid den heder en hans
landsman sålunda vann, detta så mycket tner som äfven
själfva dikten genom andades af en finsk stämning. Att
Ehrensvärd var född 171 o gaf författaren anledning att
till utgångspunkt taga de lidanden Finland vid denna
tid undergick, och huru skulle detta ej väcka genklang
hos Christopher Toppelius’ sonson! Så instämde han
säkert ock af fullaste hjärta i dessa skaldens ord, hvilka
äro ett uttryck för| alldeles samma uppfattning som
mötte oss i Johan Gabriels tal 1796:

Dock mera ljuf än stor

för fosterlandets skull försakelsen är vorden:
lätt är att lida för en mor,
då denna mor är — fosterjorden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free