- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
166

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 20

si^äktarf vet.

och skickat caffe och sirap. Gud beskydde honom på
sin resa.»

Allt större blef emellertid hemma i Uleåborg det
trångmål kriget vållade. Hästen är fortfarande i fara.
»Jag bad för den hos landshöfdingen — skrifver gubben
den 14 september på finska — hvilken sedan för din
skull skyddade den så mycket som möjligt.»

Sommaren 1808 hade skörden varit god, men på
nyåret 1809 får man ej bröd för pengar. Det hade gått
som gubben fruktat. »Min och fleras rågbrodd äro bara
för boskap och vilddjur. De äro uppbrände, både
sta-kvettet med mera. Tvenne rior för oss uppbrutne och
en lada. En död häst ligger i rian och halmen bortförd
dels af egne dels af ryssar . . Gud gifve friden!»

Posten går nu ej mera till Stockholm, och bref kunna
fås fram blott med resande eller handlande. Men äfven
deras resor äro osäkra »för sjökapare med mera». På
långa tider vet sålunda fadern ej om hans söner lefva.
Den 2 oktober 1809 >>om natten» skrifver han:

»Med hjärtelig längtan väntar jag underrättelse om
mina käraste söner, om de lefva eller om de äro
afsomnade, som ock kunnat ske i dessa bedröfl. tider. Min
söta Zachris, skrif mig till om du är vid lif: jag vet att
att du är så göder, och Gustaf, om han är vid lifvet. Jag
skulle längta eder hem, om det kunde vara möjeligit;
I hafven förvärfvat nog kunskaper nödiga att kunna
lefva här den förgängeliga korta tiden, utom att
ytterligare våga på denna förgängeliga banan — världenes
haf!

Ett bref af den 24 januari 1808 [1809?] ifrån
Stock-hom gladde mig och de öfriga. Ack om jag än finge
taga eder i mina arm [ar], hvad jag vore tillfreds och glad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free