- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
229

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

runorna.

236

omkring som gårdfarihandlande. Och dessa kunde flere
märkvärdiga episka sånger, hvilka Topelius lät dem
föredraga och dem han upptecknade. Sålunda
upp-märksamgjord på att sådana sånger kunde finnas
bevarade på andra sidan gränsen, sökte han få sångarne
till sig, då han ej själf kunde resa till dem. Han skickade
genom de »långskäggige brödren» bud att de som kände
runor voro välkomna hos honom, ifall de kunde ställa
sina vandringar så, att de kommo åt Nykarlebytrakten.
Denna uppmaning efterkoms, och sonen berättar härom
i sina anteckningar:

»Jag har ännu ett lifligt minne af dessa gråskäggiga
gubbar med deras långa bruna hår och fotsida kaftaner,
när de sjöngo sina underliga runor uti min faders
kammare stundom från mårgonen intill sena kvällen. De
måste undfägnas väl, för att hållas vid godt mod, och
därtill, som jag förmodar, betalas rundeligt. De voro
husets och hela grannskapets skräck, ty ingen tviflade
på, att ju den sjuke doktorn kallade till sig de värste
trollkarlar ifrån den illa beryktade norden för att böta
hans sjukdom. Och själf tviflade icke heller de skäggige
sångarne på makten af sina högtidligt frammumlade
besvärjelseord. Jag påminner mig, att de erbjödo sig
skaffa stulna saker tillrätta, att de spottade i en brunn,
som gaf svafvelhaltigt vatten, och läste däröfver för att
få vattnet rent.»

Så hade slutligen planen mognat, och år 1822 utgafs
ett häfte, hvilket sedan 1823, 1826 och 1829 följdes af
tre andra. Ett femte häfte var färdigt före samlarens död
1831 och utgafs samma år af Franzéns styfbror C. N.
Keckman och Gustaf Toppelius. Den förre bifogade
några varma minnesord och brodern en lefnadsteckning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free