Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
barnd omshemmet.
som omsätter alla intryck i rent subjektiva
förnimmelser, hvilka beherska sinnevärlden utan att den
förnimmande kan göra sig reda för orsaken därtill.
Men på samma gång finnes i detta temperament
roten äfven till två andra för det framtida skaldelynnet
utmärkande drag.
Om än Topelius framställer denna rika
förnimmelseförmåga såsom någonting egendomligt för barnalifvet
öfver hufvud, så kom han dock själf redan tidigt i
erfarenhet af att han såg och kände mycket sådant, hvilket för
andra var alldeles främmande. Men då nu denna
förnimmelsevärld för honom var fullt verklig, så kunde
han lätt komma till en stark känsla af motsatsen mellan
detta för honom verkliga inre andliga lif och andras
förnekande till och med af dess möjlighet. Och därmed
kunde hos honom alltmera rotas den trosvisshet, hvarmed
han, i ett som i annat, framdeles försvarade de ideala
impulsernas sak gentemot det kalla tviflet, hånet eller
de själfviska beräkningarna.
Och likaså kunde framdeles, då reflexionen i väsentlig
grad störde, delvis förstörde detta omedelbara
stäm-ningslif, barndomen för honom framstå såsom en tid,
då människan är hel, harmonisk, »ett stycke grekisk
plastik». Sålunda blef det äfven en af hans viktigaste
lifsuppgifter att föra talan för denna barnavärld gentemot
öfverförståndigheten. Och det är märkvärdigt att se
huru han äfven härutinnan ansluter sig till någonting
som redan är nationellt i Finland. Ty redan Franzén
vet ju (Spegeln) att
små barn ha säkert något sinne
som mer än våra ögon ser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
