- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
296

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

i/äxor och romaner.

Så bar det af, antagligen i ej alltför långa dagsresor,
hvilka väl afpassades så, att man kunde taga nattkvarter
i någon prästgård eller annanstädes där man ägde
släktingar eller bekanta. I Kalajoki vek man säkerligen in
hos prosten Frosterus, där »Bror Franz» året förut blifvit
adjunkt.

Något synnerligt intryck gjorde knappast själfva
resan. Den gick kustvägen längs det flacka
österbottniska låglandet, gammal hafsbotten, där de ändlösa
fälten 0111 vintern ofta likna stora snöbetäckta fjärdar.
— Senare, ftär skalden flere gånger rest denna väg, ej
blott vintertid, utan ock höst och vår, kunde äfven denna
enformiga bygd verka starkare, särskildt genom de många
älfvarna, hvilka, då de ej äro tillfrusna, ge landskapet lif
och omväxling. Så individualiserades för hans »sjette
sinne» alla de tolf kyrksocknar han reste igenom: hvar
och en af dem fick sin egendomliga lukt.

Efter framkomsten till Uleåborg och sedan man
installerat sig hos farbror och moster, gick Zachris modigt
till inträdesförhöret. Han behöfde ej heller vara rädd:
detta förhör anställdes af skolans rektor ensam, och
denne var ingen annan än faderns forne discipel Simon
Vilhelm Appelgren, hvilken helt naturligt mottog sin
förre lärares son med välvilja. Säkert hade han ock
genom farbrodern, hvars goda vän han var, fått
kännedom om att det var för finskans skull som Zachris sändes
till Uleåborg, och detta ökade väl hans sympati för gossen,
då han själf var en varm vän af detta språk.

Men icke behöfde rektorn låta sig bestickas hvarken
af de personliga eller de fosterländska känslorna. Zachris
var så väl förberedd till sin examen, att han placerades
som den första i den klass, där han sökte inträde. Den 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free