Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaivdegryning.
355
Han hade, som vi minnas, godt om tid, och kamratlifvet
lockade honom ej synnerligen mycket: det var nog mera
för att upprätthålla »prestigen», än af böjelse, som han
deltog i de andras hårdhändta lekar. Någon jämnårig
lekkamrat hade han ej heller i sitt nya hem: Sophie var
på Kudnis och Gustaf helt liten. Hvem kan då undra
öfver att han snart dagligen infann sig hos de kära
fastrarna, där dessutom ofta nog plättpannan hördes fräsa
i spiseln?
Och lika naturligt är, att gossen snart blef fastrarnas
stora favorit. Han var ju son till deras käre broder
Zachris, som hjälpt dem så mycket. Och hjälpsamheten
tycktes ha gått i arf, ty då fastrarna klagade öfver att
råttor åto upp maten för deras höns, var lille Zachris
genast färdig att erbjuda sin hjälp. Han var ju redan
specialist i mössfångande; hvarför skulle han ej drista
försöka sig äfven på råttor?
I det lider, där hönsen bodde, fann han en gammal
dörr. Och denna gillrade han en afton upp till en fälla,
som efter hans egen mening var så listigt inrättad, att
den råtta, som rörde vid betet, ofelbart skulle få dörren
att falla ned och sålunda bli ihjälslagen på fläcken.
Följande natt kunde han knappt sofva af otålighet
att få se resultatet, och om morgonen skyndade han till
lidret. Anslaget hade lyckats: dörren hade fallit ned,
och något låg därunder. Men vid närmare undersökning
befanns att detta något var — fastrarnas allra bästa
höna. Dock: icke rådde ju han för det, tyckte fastrarna,
han hade i alla fall menat så väl.
Så mötte ej heller från deras sida något svårare
hinder gossen, då han ville göra bekantskap med bibliotekets
innehåll. Väl märkte han stundom, att någon bok togs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
