- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
426

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424-

[hos runeberg.

som pappas död och begrafning. — O Alexander, trofaste
vän! Skulle vi, som annars i ren vänskap kunnat vandra
genom lifvet, så snart skiljas! skulle du så tidigt ryckas
bort från sörjande anhöriga och vänner! — dock hvem
anar Guds outransakeliga vägar? säkert sörjde han med
faderlig godhet för ditt väl då han kallade dig för att
desto förr låta dig åtnjuta himmelsk sällhet. I mina
ungdomsdrömmar hade jag på min vänskap med dig
byggt sköna luftslott; med dig ramlade allt. — I dig
förlorade jag icke allenast dig själf utan troligen äfven
något annat dyrbart, det allenast den allvetande Guden,
som ser i hjärtat, känner. Med dig har hvarje oskyldigt
barndomens och ungdomens nöje försvunnit; jag har ej,
kanhända får ej, någon jämnårig så innerlig så trogen
vän som du; ensam har jag under den nu förflutna
sommaren med saknad betraktat skådeplatsen för många
barnsliga lekar och många framlefda glädjefulla dagar,
djupt har jag känt och bittert beklagat att ett enda
olycksaligt år. den 23 Januarii och den 8 December,
beröfvat mig en älskad fader och en afhållen vän. Ack! om
I haden lefvat, hvad hade då kunnat bedröfva oss? Vi
hade, om Gud velat, kunnat framlefva våra dagar lugnt
och gladt som fordom uti mina barndomsår; jag hade
kunnat erhålla mången god lärdom, mången bepröfvad
erfarenhet af den förre, mycket biträde och månget godt
råd af den senare. Så hade vi vandrat vår bana, så hade
mången, nu saknad glädje, då varit oss förunnad! Men
nu! Men nu! Ensam, faderlös, saknande ett
vänskaps-fullt hjärta nödgas jag sträfva framåt i förtröstan på

Gud allena.–-

, Dock hvarföre skall jag klaga öfver Guds skickelse?
Ännu äger jag ju en moder, en syster och flere vänner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free