- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
451

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nöjen och faror.

449

och voro mycket oroliga om honom, men när jag kom
hit hem igen, så satt han här.» Och sannolikt erinrade
man sig då de många likartade äfventyr man i Uleåborg
tillsammans varit med om under fejderna med
»gat-rackorna».

Farligare för honom kunde de manlighetsprof bli,
hvilka kräfdes af tidens dryckesseder. Hvart dessa
kunde leda, det visas på ett häpnadsväckande sätt af
något som han denna vinter såg.

En af hans kamrater blef sjuk och fördes till kliniken.
Topelius besökte honom där och omtalar att han »var
mycket dålig och hade stora plågor». Och
sjukhusjournalen upplyser, att denne nittonåring led af — »delirium
tremens». Om en månad utskrefs han dock såsom botad.

Så långt hade naturligtvis en yngling med Topelius’
uppfostran ingen fara att komma. Men för en
femtonåring var det redan betänkligt nog att, såsom det hände
vid Logrens och Staudingers studentkalas, dricka aderton
brorskålar, hvilka seden fordrade alla skulle tömmas i
botten. leke underligt då om han och Elfving följande
morgon voro »något ruskiga» och ej »gingo in» till
magistern.

Men då detta föranledde Runebergs fråga vid
frukosten och hans pensionär »svarade sanningen», så låg i
denna uppriktighet redan en borgen för att gamle
Zetterberg skulle bli sannspådd. Vanan att ge akt på sig själf
och öfningen i att »vinna på sig själf» bevarade honom
från alltför starkt inflytande af denna farliga sed.
Fastmer betraktade han väl äfven den som ett mandomsprof,
hvilket det för honom — särskildt då han var så ung —
gällde att med heder bestå. Också antecknar han denna
gång, liksom i andra fall, redligen i sin dagbok att han

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free