- Project Runeberg -  Vattenrätts-förordningen jemte i sammanhang dermed utfärdade författningar /
12

(1882) [MARC] Author: Gustaf Birger Anders Holm, Oskar Bergius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund - 2 och 3 § - 4 §

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 Vattenrättsförordningen, 4 §.
äfventyrs verka skadligt såsom en lockelse till osäkra företag. På dessa
skäl fann sig Just.R. böra tillstyrka, att §:s sista stycke måtte utgå.
Justitieministern") yttrade, att han rued anledning af de inom högsta
domstolen framstälda anmärkningar mot 2 och 3 §§ (äfvensom 6, 7, 8,
9, 16, 17, 20, 21, 22 och 27 gg) låtit förslaget i dessa delar undergå
förändring samt derjemte funnit för vinnande af större redighet i
uppställningen lämpligt att senare stycket af 2 § sammanfördes med
stadgandena i 3 g.
Lagutskottet anförde: »Uti förslaget till förordning om jordegares
rätt öfver vattnet å hans grund hafva olika strandegares rättigheter
inbördes samt industriens och jordbrukets olika kraf synts utskottet vara
mot hvarandra tillbörligen afvägda. Den allmänna grundsatsen i
förordningen, att hvar och en eger att det vatten, som å hans grund finnes,
sig tillgodogöra, dock så, att, om å ömse sidor om vattendrag äro
olika strandegare, ene strandegaren icke må qvarn eller annat vattenverk
å sin grund så bygga, att den andre i sin rätt öfver vattnet lider
förtång, öfverensstämmer med nu gällande lag. Någon rätt för ene
strandegaren att lägga dam fäste å den andres grund förefinnes endast i det
fall, att strömfall är så beskaffadt, att för dess tillgodogörande
strand-egarne å ömse sidor hafva af nöden dambyggnad hvar å den andres
grund, då ene strandegaren har fått sig tillerkänd dylik rätt. derest
den kan göras gällande utan synnerligt rnen för den andre. Denna
rätt är här grundad å den till följd af strömfallets natur för
strand-egarne uppstående tvungna gemensamhet vid dess nyttjande, hvadan
utan densamma skulle i brist af godvillig öfverenskommelse den i
strömfallet förefintliga vattenkraft komma att gå alldeles förlorad — ett
förspillande af naturlig drifkraft, hvilket lagstiftningen icke bör mot det
allmännas och de enskildes välförstådda intresse föranleda. Den
modifikation, de allmänna stadgandena beträffande vattnets fördelning härvid
erhållit, i det att för det fall, att båda strandegarne begagna
dambyggnaden, hvardera strandegaren tillerkänts lika lott i den vid dammen
uppsamlade vattenqvantitet, kan visserligen vid första påseendet synas
mindre konseqvent, men då den sålunda stadgade lika fördelning efter
vattenqvantiteten endast inträder i den händelse att, såsom ofvan redan
anmärkts, ingendera strandegaren kan tillgodogöra sig sin cleJ i
strömfallet utan att bygga jemväl å den andres grund, har utskottet ansett
bestämmelsen böra godkännas. För den händelse, att någondera, vare
sig den, som vill bygga, eller den motsatta strandens egare, kan
tillgodogöra sig sin del i strömfallet, det vill säga den del af vattnet, som
öfver hans grund framlöper, eger för ingendera någon sådan rätt till
damfäste rum, liksom hvarderas rätt till vattnet då bestämmes efter
den allmänna regeln i l §.»
4 §.
Nu varder, såsom i 3 § sägs. dam af ene
strandegaren byggd jemväl å den andres grund: vill denne
*) Statsrådsprotokollet den 31 Dec. 1879.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:40:11 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vatten82/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free