Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund - 6 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Vattenrättsförordningen, 6 §.
»Har någon jord, som skulle af uppdämning för vattenverk
skadas, och bjuder den, som dämma vill, annan jord i stället; då
må egoutbyte ske, efter ty derom i skiftesstadgan närmare skils».
l motiven till nämnda g heter det:
»Uti l mom. af 6 g har åt det i 20 kap. 2 § byggningabalken
intagna förbud emot vattenverks byggande till men för ’annan ofvan
eller nedan’ blifvit gifven sådan förrn, att förbudet gäller all slags
byggnad i vatten, hvarjemte i fråga om vattenverk en allmän föreskrift
meddelats om hvad vid deras inrättande bör iakttagas för att kunna i
mån af behof befordra vattnets aflopp. Huru vattenverk böra inrättas
särskildt med afseende å fiske sägs i fiskeristadgan.
Det hinder emot industriella anläggningar, hvilket förbudet att
medelst uppdämning skada annans jord ovilkorligen medför, äfven om
skadan är aldrig så obetydlig, sökte första komitén att aflägsna genom
sitt förslag, att, om endast ouppodlad jord skulle skadas af
uppdämningen och denna skada vore ringa i jemförelse med den nytta, som af
uppdämningen vunnes, uppdämningen finge göras emot ersättning till
den, som lede skadan. Nämnda förslag blef på, såsom det vill synas,
goda grunder förkastadt af senare komitén, som återgick till det af
lagkomitén och äldre lagberedningen efter 1734 års lag upptagna
ovil-korliga förbud emot uppdämning, så snart den egde rum å annans jord,
som kunde derigenom skadas.
Med användande af den utväg, som i skiftesstadgan genom
rättighet till egoutbyte i vissa fall anvisas för undgående af åtskilliga
ölägenheter, hvilka grannar hafva af hvarandra i anledning af deras egors
belägenhet, torde dock jordbrukets och industriens intressen ej sällan
kunna samrnanjemkas utan att eganderätten förnärmas eller eljest förlust
för någondera uppstår. Beredningen har derföre icke tvekat att föreslå
samma utväg, hvilken i ej oväsentlig mån kan underlätta anläggningar
af industriella verk samt förebygga uppdämningstvister. De
förutsättningar, hvarunder egoutbytet må tillåtas, och grunderna för detsammas
verkställande angifvas i skiftesstadgan, till hvilken, såsom följd af detta
förslag, ett tillägg blifvit gjordt.»
Högsta domstolen anmärkte, att, då sista stycket af denna §
hänvisade till en bestämmelse i skiftesstadgan, som ännu ej förekomme
derstädes, och det i sådant afseende framstälda förslag, om hvilket
högsta domstolens komme att särskildt yttra sig, vore, efter hvad antydt
blifvit, vid infordrande af högsta domstolens yttrande deröfver, afsedt
att pröfvas i den ordning 89 § regeringsformen stadgade, det syntes
olämpligt, att i det nu i fråga varande förslaget, som vore af civillags
natur, hänvisa till deri ifrågasatta bestämmelsen i skiftesstadgan, till
följd hvaraf högsta domstolen ansåg sig böra hemställa, att sista
stycket af denna § måtte utgå*).
*) Beredningen hade föreslagit att 58 § af gällande stadga om skiftesverket i riket
skulle erhålla följande förändrade lydelse: »Der någon, som för vattenverk eller
bevattningsanstalt eller annan dermed jemförlig inrättning har af nöden att vattendrag
uppdämma, äskar att få tillbyta sig annans vid vattendraget belägna jord, som skulle
af uppdämningen skadas, då må, ändå att denne ej dertill samtycker, sådant egoutbyte,
utan hinder af förut faststäldt skifte, ega rum under vilkor och på sätt i 56 § stadgas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
