Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund - 10 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Vattenrättsförordningen, 10 §.
förmäles, ej mindre att iakttaga hvad i 6 och 8 SS föreskrifves till
betryggande af enskild rätt, än äfven att ställa sig till efterrättelse de
i förstnämnda SS till skydd för det allmännas intressen gifna
föreskrifter. Då emellertid öfverbyggnad af dylik led eller ådra oftast lärer
kunna inrättas på det sätt, att det åsyftade allmänna ändamålet kan
fortfarande vinnas utan att dervid väsentlig olägenhet af öfverbyggnaden
uppstår, torde någon svårighet att sammanjemka den enskilda
industriens intressen med det allmännas anspråk ej behöfva .befaras. Att
pröfningen af det allmännas behof i dessa hänseenden ej kan
uppdragas åt domstol, utan måste, på sätt 11 S utvisar, förbehållas åt
adminstrativ myndighet, ligger, enligt beredningens åsigt, för Öppen
<lag. Likaledes synes det vara uppenbart, att det frän det allmännas
sida lemnade tillståndet ej må innebära något hinder för enskild
sakägare att genom rättegång bevaka sin rätt, äfvensom att, derest vare
sig den som bygger eller någon annan i berörda hänseende väcker talan,
domstolen allenast har att bestämma huru, med iakttagande eller utan
rubbning af de utaf konungens befallningshafvande såsom vilkor för
tillståndet gifna föreskrifter, byggnaden i öfrigt må inrättas.
Stadgandena om viss dag på året för damluckas öppnande och
stängande äro utan tvifvel de bland hittills gällande föreskrifter rörande
vattenrätten, hvilka varit mest utsatta för anmärkningar. Vid
riksdagarne hafva tid efter annan motioner väckts om ändring eller
upphäfvande af dessa stadganden. Hvarken lagkomitén, äldre lagberedningen
eller den senare vattenrättskomitén funno skäligt i lageri upptaga några
dylika föreskrifter; och af första komitén bibehöllos de endast för äldre
verk, der dämningsrätten ännu icke blifvit annorledes bestämd.
Uppenbart är, att särdeles med hänsyn till de klimatiska förhållandena i vårt
’land det måste vara nästan omöjligt att bestämma en viss dag såsom
alltid lämplig i berörda hänseende, och en dylik bestämmelse är ej
heller i allmänhet behöflig vid sidan af de i 6 S till förekommande af
skadlig uppdämning meddelade stadganden. Andamålet vinnes säkrare
genom utsättande af vattenmärke till betecknande af den tillåtna
uppdämningshöjden. Vattnets höjd vid dammen utvisar då alltid,
oberoende af årstiden, huruvida luckorna böra uppdragas. I de flesta andra
länder äro derföre redan bestämmelser angående vattenmärkens
utsättande meddelade, dervid understundom högsta flodvattenytan, stundom
åter högsta medelvattenståndet under normala förhållanden, stundom
båda dessa vattenhöjder afsetts vid märkets sättande. I vårt land torde
numera ej någon tvekan råda om gagneligheten af en på sådant sätt
åstadkommen reglering. De, hvilka ega olika vattenverk vid samma
vattendrag, erhålla sålunda visshet om den vattenmängd en hvar eger
att qvarhålla och befrias från skyldigheten att, oberoende af
vattenhöjden, understundom gagnlöst förspilla en dyrbar vattenkraft. Likaledes
kunna jordegarne med ledning af vattenmärket lätteligen kontrollera
vattenverksegarens åtgärder. Men ehuru regleringen vanligen torde
böra ske på det sätt, att lofliga vattenhöjden betecknas med ett eller
flera vattenmärken, kan den dock äfven åstadkommas genom andra
föreskrifter angående vattn,ets framsläppande. Någon gång torde den ock,
-såsom jemväl lagkomitén antog, kunna tillfredsställande åvägabringas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
