Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om allmän flottled - 10 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. om allmän flottled, 10 §. 87
helt och hållet är beroende af en tillfällighet om den ene eller andre
stocken mer eller mindre omedelbart föranledt en uppkommen skada,
kan denna ej tillräknas den ene af de flottande mer än de Öfrige, utan
bör anses såsom af dem alla gemensamt vållad. Om än den
försummelse, som härvid ligger de flottande till last, med afseende å den nära
till omöjlighet gränsande svårigheten att kunna hindra, det skada genom
flottningen uppstår, ansetts ej ovilkorligen böra till kriminelt ansvar
föranleda, synes deraf ej nödvändigtvis påkallas en afvikelse äfven i fråga
om skadeersättningen från de derom i allmänhet gällande grunder. Enär
enligt dessa grunder alla, som i förening vållat en skada, äro derför
solidariskt ansvariga, torde tillämpningen af en dylik ansvarighet äfven i
nu i fråga varande fall ej heller sakna berättigande. Grundsatsen om de
flottandes solidariska ansvarighet, som redan finnes uttalad i flera
flott-ningsreglementen, har också blifvit af dorastolarne omfattad (se kongl.
maj:ts dom den 27 Oktober 1864; Naumanns Tidskrift II, sid. 733)
och återfinnes så väl i den norska som till någon del i finska
lagstiftningen. Hvad särskildt Finland angår, har en af hufvudanmärkningarna
mot 1873 års flottningslag varit, att solidaritetsprincipen icke blifvit nog
fullständigt genomförd, och det till 1877 års landtdag framlagda
förslaget upptog derföre samma bestämmelse i ämnet, som finnes i senare
vattenrättskomiténs förslag. Icke heller har, så vidt beredningen varit i
tillfälle att erfara, flottningsintresset haft något att erinra mot ett
stadgande i sådant syfte, hvilket erfarenheten utvisat vara den enda möjliga
utvägen att, der flottning idkas för gemensam räkning, komma till rätta
med de flottandes ansvarighet och bereda full säkerhet för ersättningens
utbekommande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har i beredningens förslag
såsom vilkor för tillåtelsen att i vattendrag låta flottgods löst framflyta
stadgats skyldighet för alla, som under samma flottningsperiod af en
sådan tillåtelse sig begagna, att en för alla och alla för en ansvara för all
derunder genom flottningen uppkommande skada.
Ett undantag från denna regel torde emellertid böra medgifvas i de
fall, att full visshet kan erhållas derom, att den ene eller andre flottandes
flottgods omöjligen kunnat i någon mån medverka till den skada, som
inträffat. Dylik visshet kan allenast i den händelse vara för handen, att
antingen flottgodset framgått i flottleden å sådan tid, att det ej kunnat
till skadan bidraga, vare sig att detsamma ännu ej blifvit i flottleden
utlagdt eller redan nedkommit till flodens mynning eller ock framflottats
under iakttagande af sådana särskilda försigtighetsmått, som uteslutit all
möjlighet att godset kunnat åstadkomma eller medverka till den skada,
hvarom fråga är. Att/under sådana förhållanden befrielse från
delaktighet i skadans gäldande bör medgifvas egaren af nämnda flottgods
påkallas af obestridlig billighet. Genom dylik befrielse sker icke något
intrång i den skadelidandes rättmätiga anspråk på ersättning. Det
sålunda medgifna undantaget från den solidariska ansvarigheten medför ej
heller för honom någon ökad bevisningsskyldighet, enär det enligt sakens
natur bör åligga den, som yrkar befrielse från ansvarigheten på grund
af nyss nämnda förhållanden, att styrka det dessa varit för handen.
Vattenrättsförordningen m. m.. J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
