- Project Runeberg -  Vattenrätts-förordningen jemte i sammanhang dermed utfärdade författningar /
92

(1882) [MARC] Author: Gustaf Birger Anders Holm, Oskar Bergius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om allmän flottled - 11 §

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92 K. F. om allmän flottled, 11 g.
varande författning vidröras i vidsträcktare mån än genom en erinran
dels om deras tillvaro dels ock derom, att den strand- eller
vattenverksegare, som vid byggnad i vattendraget öfverskrider de lagliga föreskrifter,
hvilka han bort ställa sig till efterrättelse, ej eger att göra anspråk på
ersättning af de flottande för den skada flottningen kan förorsaka å en dylik
olaga byggnad. Jemte en sådan erinran hafva ock i 11 § införts vissa
undantag eller modifikationer, som i öfrigt i nämnda hänseende funnits
nödiga i fråga om den de flottande i allmänhet ålagda skyldighet att
ersätta skada, som genom flottningen vållas. Dessa undantag hafva
nemligen sin grund ej endast deri, att strandegaren kan företaga sig att
bygga i vattendraget annorledes än med lag eller särskilda föreskrifter
öfverensstämmer, utan äfven deri, att strandegaren, hvilken, jemlikt
grunderna i 4 S i förevarande författning, bör ega rätt att påkalla pröfning
huruvida särskildt anstalt till skydd för nya lagliga byggnader bör
bekostas af de flottande, möjligen underlåter att bereda sig det skydd,
som kunnat lagligen medgifvas.
Klart är emellertid, att i båda dessa fall till och med den
omständighet, att byggnaden finnes vara emot lag stridande, icke kan berättiga
de flottande att densamma egenmägtigt förstöra eller genom uppenbar
vårdslöshet vid flottningen skada. Bedrifves åter flottningen så som en
väl ordnad och tillbörligen öfvervakad flottning bör skötas, kan någon
tvekan ej uppstå derom, att de flottande ’ej äro att anse såsom till
skadan vållande när byggnaden i sig sjelf är olaglig.
Frågan om och i hvad mån det kan åligga de flottande att bekosta
anstalter till skydd för en byggnad, som lagligen tillkommit i
vattendraget sedan det börjat nyttjas såsom allmän flottled, besvaras ej lika
lätt. Första vattenrättskomitén, hvilken, såsom förut är nämndt, lät
flottledens inrättande och begagnande bero af oktroj, som af
administrativ myndighet beviljades för en viss tid, föreslog, att
oktrojinnehaf-varen ej skulle vara skyldig bekosta skyddsanstalter för de nya
byggnader strandegarne kunde under oktrojtiden komma att uppföra, men att
vid förnyelse af oktroj skulle den, som erhöll oktrojen, vara pligtig öfvertaga
och sedermera underhålla alla då befintliga och såsom behöfliga ansedda
skyddsanstalter, hvilka strandegarne sjelfve under förra oktrojen bekostat.
Genom en sådan föreskrift torde dock strandegarens rätt allt för mycket
till spillo gifvas för flottningsintresset. Lika naturligt som det är, att
de flottande tillåtas att utan särskild afgift begagna det vatten, som ej
för annat ändamål användes, är det ock, att desse ej derigenom kunna
förvärfva sig den vidsträcktare rättigheten att antingen förhindra
strandegare från att göra byggnad för användande af vattnet eller ock nödga
honom att bekosta anstalter till skydd för en sådan byggnad, och detta
äfven om byggnaden ej vore till hinder för flottledens begagnande.
Omförmälda intrång i strandegarens rätt eller skyldigheten för
honom att sjelf skydda sina byggnader, som tillkommit senare än flottleden,
skulle likväl vid användande af oktrojsystemet ega rum allenast under
viss tid, och följaktligen blefve missförhållandet rättadt vid hvarje ny
reglering af flottningen. Så är deremot icke förhållandet enligt den af
senare komitén föreslagna anordning. Nämnda komité gick nämligen
ännu längre i undertryckande af Strandegarnes rätt, då i 15 § af dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:40:11 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vatten82/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free