Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om allmän flottled - 11 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 K. F. oin allmän flottled, 11 §.
1 4 § nedlagda grunder, pligtige att bekosta skyddsanstalter för den
tillämnade byggnaden; samt att, om strandegaren försummar att
begagna denna rätt, han utsätter sig för det äfventyr att sjelf stånda den
skada, som å byggnaden kan genom flottningen tima. Detta stadgande
innebär naturligtvis tillika, att, så snart konungens befallningshafvande
meddelat sitt beslut i ämnet och ehvad deruti föreskrift om
skyddsanstalter lemnats eller icke, det normala förhållandet, då de flottande
måste ersätta all genom flottningen orsakad skada å strandegarens
byggnad, åter inträder.
Med nyss nämnda fråga sammanhänger på det närmaste en annan,
som redan i det föregående är till någon del vidrörd och i 11 § blifvit
besvarad. T vissa fall finnes redan i gällande lag en begränsning i
strandegarens rätt att bygga i vattendraget föreskrifver! i så måtto, att, der
kungsådra af ålder varit, en tredjedel, men eljest den till en sjettedel
af vattnet bestämda mindre kungsådran måste lemnas öppen, d, v. s. ej
får af strandegaren öfverbyggas eller eljest stängas. Sträcker
strandegaren således ej sina byggnader öfver de två tredjedelar eller fem
sjettedelar af vattendraget, som han eger öfverstänga, är byggnaden
laglig, och sedan en sådan byggnad blifvit uppförd, är flottleden således
inskränkt till den återstående delen af vattendraget. Innan åter en dylik
byggnad skett, äro dock naturligen de flottande ej förpligtade att hålla
flottgodset qvar inom en viss del af vattnet, hvilket ju är uppenbarligen
omöjligt. Orimligheten af den någon gång försporda uppfattningen, att
de flottande till äfventyrs kunde vara pligtige att genom bomledriingar
eller dylika anstalter förekomma flottgodsets kringspridande utom
kungsådrans egentliga område, äfven om någon byggnad funnes i vattnet,
ligger för öppen dag, då föreskriften om kungsåclrans dimensioner
tydligen endast är gifven för att en gång för alla begränsa Strandegarnes
byggnadsföretag. Enahanda är förhållandet med farled, hvilken får
begagnas såsom flottled. I fråga varande begränsning skulle enligt förslagets
2 § fortfarande gälla redan befintliga flottleder, hvarest den, såsom en
gång i laga ordning tillkommen, måste, ehuru föga lämplig, lemnas att,
till den kraft och verkan med hittills gällande lag öfverensstämmer,
fortfarande lända till efterrättelse intill dess antingen strandegaren jemlikt
11 § i vattenrättsförordningen vinner tillstånd att bygga öfver
begränsningen eller ock de flottande enligt 4 § i förevarande lag undfått lof att
göra anläggningar, som inkräkta på det vattenområde, hvaröfver
strandegaren förut kunnat fritt förfoga. Hvad deremot angår de nya
flottleder, som på grund af 3 g i den nu föreslagna lagen skulle komma
att inrättas, har någon bestämmelse, att vattendraget skulle till viss del
eller viss bredd, lika för alla dessa flottleder, lemnas obebygdt eller fritt
från stängsel, ej ansetts böra i lagen intagas. Uppenbarligen måste i de
olika vattendragen vattenmängden, strömhastigheten, vattendragets
formation, flottgodsets myckenhet och beskaffenhet jemte åtskilliga andra
omständigheter tagas i beräkning innan det är möjligt att på ett
tillfredsställande sätt bestämma till huru stor del vattendraget behöfver reserr
veras för flottningens behof och hvilken begränsning i Strandegarnes rätt
att bygga måste i mån deraf inträda. Otvifvelaktigt lärer härvid ett
visst alntal, såsom vid farled, eller en tredjedel eller en sjettedel, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
