- Project Runeberg -  Vattenrätts-förordningen jemte i sammanhang dermed utfärdade författningar /
96

(1882) [MARC] Author: Gustaf Birger Anders Holm, Oskar Bergius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om allmän flottled - 12 §

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96 K. F. om allmän flottled, 12 g.
rätt inverka, få verkställas, innan nämnda myndighets beslut derom
vunnit laga kraft. Det har dock funnits nödigt medgifva, att under vissa
förhållanden undantag från berörda grundsats må ega rum. Under
flottningens fortgång kan det t. ex. understundom visa sig behöfligt att
till förekommande af skada å vattenverk eller annan egendom vidtaga
på egarens eller möjligen någon annans rätt inverkande åtgärd, hvars
behöflighet ej varit förut ifrågasatt. Om, sedan tillstånd till
anläggningen blifvit af konungens befallningshafvande meddeladt, klagan öfver
beslutet finge utgöra hinder emot verkställighet deraf, skulle mången
gång den befarade skadan ej kunna afvärjas. Följaktligen bör
konungens befallningshafvande ega att furordna, det beslutet må, utan hinder
af deröfver förd klagan, gå i verkställighet, hvilket medgifvande dock
bor betingas af skyldighet att ställa säkerhet för den skada, som
möjligen kan genom åtgärden tillskyndas den, å hvars rätt den inverkar.
I afseende å godtgörelse för de skador, som vållas af anläggningar
eller andra åtgärder, hvartill konungens befallningshafvande jemlikt 4 g
meddelat tillstånd genom laga kraft egande beslut, kan jemväl fråga
uppstå, huruvida den skadelidandes rätt behöfver betryggas genom
ställande af dylik säkerhet. Föreskriften i 22 § flottningsstadgan, att, derest
flottningen ej bedrifves så som sig bör eller faststälda ersättningar ej
gäldas, konungens befallningshafvande eger pröfva om och på hvad
vilkor flottningen vidare må tillåtas, innebär visserligen ett i allmänhet
ganska verksamt korrektiv emot de flottandes försumlighet. Sådana fall
kunna emellertid förutses, då äfventyret af flottningsrättens förlust varder
fullkomligt utan betydelse för ernående af det syfte, hvarom fråga nu
är. Detta skulle kunna inträffa t. ex. då någon, som erhållit tillstånd
att verkställa anläggningar för flottleds inrättande, påbörjat åtskilliga
arbeten eller vidtagit andra åtgärder, hvaraf skada för andra kan uppstå,
men sedermera af någon anledning, såsom försämrade konjunkturer,
öppnande af andra kommunikationsleder eller dylikt, ej vidare är intresserad
af arbetenas fullbordande och flottledens trafikerande samt följaktligen
ej beröres af ett förbud emot flottningen. I sådant fall, der någon
flottning ej kommer till stånd och följaktligen ej heller någon säkerhet
genom flottgodsets utmätande kan beredas, skulle ock strandegare och
andra, hvilkas egendom skada tillskyndats genom dylika påbörjade
arbeten, vara för utbekommande af godtgörelse hänvisade allenast till den
personliga vederhäftigheten hos den, som erhållit tillstånd att inrätta
flottleden, och således möjligen kunna gå miste om dem tillkommande
skadestånd. Möjligheten häraf måste i lagstiftningen förekommas.
Onekligen skulle detta lättast låta sig göra genom att i analogi med
stadgandet i 24 § af expropriationslagen meddela en allmän föreskrift om
skyldighet att jemväl i de fall, der expropriation enligt nämnde lag ej
eger rum, ställa säkerhet för i fråga varande skador innan något arbete
linge företagas. En sådan föreskrift har beredningen dock ej funnit
nödig eller ens lämplig. Ty dels torde det antagande ej vara
oberättigadt, att de, som företaga sig att inrätta eller förbättra en flottled, i
allmänhet äro vederhäftige för i fråga varande ersättningar, dels skulle
skyldigheten att prestera borgen eller annan säkerhet för de ofta högst
betydliga belopp, hvarå mången gång anspråk utan giltiga skäl kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:40:11 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vatten82/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free