- Project Runeberg -  Vattenrätts-förordningen jemte i sammanhang dermed utfärdade författningar /
104

(1882) [MARC] Author: Gustaf Birger Anders Holm, Oskar Bergius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om tillägg till förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104 K. F. om tillägg till Expropriationsförordningen.
dylik upplåtelse erfordras för åstadkommande af ’strömrensning, farled
eller annan vattenledning’, utgår den otvifvelaktigt i allmänhet från den
grundsats, att äfven den enskilda rätten öfver vattnet måste i nämnda
fall vika för det allmännas behof. Sålunda lärer obestridligen ett i
vattendragets bädd befintligt vatten- eller fiskeverk eller sådant, jemlikt
gällande föreskrift angående hemmansklyfning och jordafsöndring, från
hemman eller lägenhet afsöndradt vattenfall eller fiske, hvilket antagit
karakteren af sjelfständig lägenhet, kunna i expropriationsväg undanrödjas,
om vattendraget ej kan ty förutan på det i fråga varande stället göras
tjenligt för det afsedda ändamålet. Expropriationsrätten emot en så
beskaffad lägenhet måste naturligtvis ock innebära rättighet att vidtaga
nödiga förändringar i bottnen af vattendraget äfvensom att genom
fördämningar eller slussar reglera den till lägenheten förut hörande
vattentillgången. Men enligt den uppfattning, som synes hafva gjort sig
gällande hos kongl. maj:t vid pröfning af så beskaffade frågor, sträcker sig
ej expropriationsrätten derhän, att vattentillgången får ledas bort för att
nyttjas på annat ställe än inorn dess egentliga bädd. I det speciella
fallet, att fråga väckes om upptagande af en kanal eller vattenledning,
för hvars behof vattnet måste tillföras från annat vattendrag, skulle
således enligt gällande expropriationslag visserligen den mark, igenom
hvilken den nya ledningens bädd uppgräfdes, kunna genom expropriation
erhållas, men vattnet ej få ditledas med mindre än att genom fullständig
expropriation af bottnen och stränderna till det vattendrag, hvarifrån
vattnet leddes bort, dispositionsrätt öfver vattentillgången deri vunnes.
Att under sådana förhållanden många nyttiga företag af ofvan
antydda beskaffenhet skola komma att omöjliggöras eller åtminstone i
väsentlig mån förhindras ligger i Öppen dag. Med hänsyn till det
vigtiga inflytande de ega för den allmänna helsovården och samfärdseln har
derföre beredningen trott sig ej böra underlåta tillse, om ej till deras
befrämjande en utsträckning af expropriationslagens nuvarande
bestämmelser må vara af behofvet påkallad.
I en del främmande länder har åt expropriationslagstiftningen
gifvits den vidsträckta omfattning^ att på grund deraf den enskilde
jordegaren, utan vare sig rättighet eller skyldighet att afstå från eganderätten
till sin jord, måste underkasta sig de servituter derå, som för allmänt
behof finnas nödiga, och således äfven tåla, att för allmänt ändamål
dispositionsrätten öfver det å hans grund befintliga vatten inskränkes
eller honom af händes. I andra länder åter finnas speciallagar om
expropriation af dispositionsrätten till enskildes vatten. Så är i Baiern
genom Gesetz vom 28 Mai 1852 iiber die Beniitzung des Wassers
med-gifvet, att källvatten, som är behöfligt för allmänt ändamål eller för en
kommuns oundgängligen nödiga hushållsbehof, må kunna genom
expropriation förvärfvas. I Norge är rättighet till expropriation af vatten för
vattenledning till stad medgifven genom Lov den 28 Aug. 1851,
hvarjemte genom Lov den 3 Juni 1874 enahanda rättighet medgifves för det
fall, att vid egendom på landet behöfves ledning för vatten till husbehof.
I motiven till de föreslagna författningarna om flottled och farled
har beredningen redan varit i tillfälle att utveckla sin åsigt om den
enskilde strandegarens pligt att i afseende å nyttjanderätten till vattnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:40:11 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vatten82/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free