- Project Runeberg -  Om växternas blomning /
3

(1875) [MARC] Author: Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bland alla växtens delar torde näppeligen någon finnas,
hvilken så, som blomman, varit föremål för allmän och
långvarig uppmärksamhet. I alla tider och alla länder är det
nämligen blomman, som särskildt tillockat sig den stora
allmänhetens kärlek och beundran; det är också blomman, som nästan
på öfriga växtdelars bekostnad till sig dragit botanisternas blickar.
Det är i henne, som man snart sagdt från botanikens barndom
företrädesvis letat efter de väsentligaste grunderna för de
systematiska bygnaderna; det är i henne, som man under
århundraden ifrigt sökt komma på spåren de hemlighetsfulla
processer, hvilkas resultat man finner i nya växt-generationers
uppkomst och växt-verldens däraf betingade fortsatta tillvaro –
och dock kan man med fog våga påstå, att det egentligen varit
de allra sista tidernas forskare förunnadt att, hvad blomman
beträffar, få, såsom Linné uttrycker sig, »koxa in i Guds
hemliga rådskammare», att uppdaga en mängd förhållanden, i hvilka
man ovilkorligen nödgas skåda skymtar af en allvishet, som
genomtränger hela skapelsen, äfven i dess minsta delar.

Att ur alla möjliga synpunkter här betrakta detta organ
skulle, fruktar jag, leda till en altför stor och tröttande
vidlyftighet. Äfven. den flyktigaste eftertanke säger oss nämligen,
att man med den gemensamma benämningen blomma måste
beteckna bildningar, som i nästan hvarje afseende äro
hvarandra ytterst olikartade. Huru växla t. ex. ej blommorna till
de sammansättande bladens antal, storlek, varaktighet, fasthet,
inbördes ställning, sammanväxning m. m.? Hvilken brokig
färgkarta erbjuda de ej, från det mest rena och lysande till det
dunklaste och rent af smutsiga? Hvilken mångfald af olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:05:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtblom/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free